Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nmgN blir fosterländsk och på samma gångpraktisk, hvilket
Sr dermed liktydigt. Yi sitta i vår vrå af verlden, läsa om
uppfinningar och tilldragelser i andra länder, och bedömma
dem ur samma synpunkt som dessa länders invånare, icke
såsom svenskar. Vi skulle vara färdigai att i ett raptus af
nit för skogshushållningen först föröda våra egna skogar, för
att från grunden få tillämpa tyska teorier. Vi lära’ oss
aldrig förstå främmande länders förhållanden, emedan vi aldrig
/betrakta dem ur synpunkten af våra egna. Ty äfven här
gäller hvad vi yttrat om perspektivisk kunskapsåskådning hos
den enskilde. Yi hafva från Tyskland införskrifvjt en
kosmo-politism, som är färdig att missförstå allting genom en öfver-r
drift af allsidighet och opartiskhet, medan Engelsmännen, som
sägas vara så ensidigt och nationellt praktiska^ visat att de
bättre än någon annan nation äro i stånd att begripa andras
politik. Yi påminna om deras arbeten öfver de gamla folkens
historia. Hvem- har förstått Rom och Grekland bättre än eo
Gibbon, eller för att hålla oss till nyare tider, en Grote och
en Merivale? De hafva begripit dessa folks politiska lif, just
emedan de så väl känna och fatta sitt eget. Och tro vi
Svenskar, att våra häfder och seder innehålla ingenting af
värde; äfven för det omedelbara närvarande? Den for dna
friheten har i alla våra inre förhållanden, vår kyrkoförfattning,
våra kommunalinrättningar, vår provinsrepresentation, lemnat
så djupa sj>år, att intet förtryck af styrelse eller
privilegierade klasser till fullo kunnat utplåna dem. Förtroligheten med
dessa spår var nyckeln till Geijers affall, och torde verka
något dylikt hos en hvar som i redlig forskningshåg och
fosterländskt sinne vill blifva hans like. ,
Om vi således med vår föreställning om bildningen
förknippa de tvenne hufvudvilkoren att den skall vara praktisk
och fosterländsk, så är det långt ifrån oss att för densamma
vilja erkänna någon annan grund än den sanna vetenskapen.
Det är en vanlig fördom, att vetenskapen i sin förnäma
abstrakthet icke har något att göra med lifvet och samhället
Tvärtom är just all sann vetenskaplighet till sitt innersta
väsende praktisk, i det den både gifver impulser åt det yttre
lifvet och eiftottager sådana tillbaka. Geijer, örsted, Goethe,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
