Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
varande ögonblick på konung och ständer att bibehålla eller
förkasta kyrkans symbola, och den lägsta borgerliga domstol
ådömmer kyrkliga strafff som blifvit meningslösa när de
å-läggas af annan myndighet än församlingen sjelf* Presten
har vid kyrkopiikten blifvit häradsrättens exekutor. Och
lä-roståndet sjelft, inom hvilket den första kristna församlingen
endast erkände den olikhet som berodde på de andliga
gåf-vornas mått, har i sig upptagit de borgerliga
gradskillnaderna, så att presten desto mera blir en statens tjensteman, ju
högre är hans andliga embete.
Det land som i kyrkligt afseende närmast liknar Sverigö
är England; äfven der står kyrkan såsom en politisk
institution inom staten, och vi hafva för få månader tillbaka sett
en dogmatisk tvist, den Gorhamska om dopets pånyttfödande
kraft, på sitt sätt slitas af den borgerliga myndigheten. Betydligt
mer än hälften af hela Storbrittaniens befolkning tillhör dessutom
dissenterande församlingar, som utom sitt eget presterskap
måste bidraga att aflöna statskyrkans. Detta och mycket
annat har bidragit att väcka en stark agitation för dess
upphörande, och det nyss sammanträdda parlamentet kommer
utan tvifvel att lifligt debattera denna fråga. Äfven hos oss
börja röster höja sig mot fortbeståendet af en statskyrka, och
dessa röster skola tvifvelsutan i en framtid blifva talrikare
och högljud dar e. Men om också icke enhvar kan fullt fatta
de skäl hvarmed hennes försvarare ur Nya Testamentet
deducera hennes nödvändighet, så är hon dock ett faktum i
vår historia, och vi kunna ej utan djup otacksamhet förbise
det goda hon uträttat. Man skall ej neka att det är i
hennes skydd som vår ädlare bildning uppvuxit och mognat till
sjelfständighet, och hon har mer än en gång kraftigt
bidragit att värna vår politiska frihet.
- Om vi derföre utsagt öfvertygelsen om statskyrkans
fortfarande oumbärlighet, så är det ej vår mening att förneka
nödvändigheten af betydande förändringar inom densamma; i
denna-fråga gifves det snart nog ej mer än en röst, äfven
bland kyrkans medlemmar. Då författaren till föreliggande
brochyr om presterskapet i sin inledning anklagar det i
mas-^a för komplett likgiltighet mot alla framsteg ; har han be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
