- Project Runeberg -  Tidskrift för litteratur / 1851 /
31

(1851-1852)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

låttgtBåJt&tfer och Methodisteri denna verksatohet stå feanr
föt Unitarier och de med dem beslägtade* Vi vilja dermed
for ingen del hafva sagt, att de fornpietistiska sekterna ärö
den protestantiska kyrkans bogsta form och absoluta ideal
’ Icke förgäfves har det inom den vetenskapliga forskningen
jblifvjt en erfarenhctssats, att den absoluta sanningen icke
rymmes inom ett system. Strid är villkoret fOr allt lif, så
äf-ven inom protestantismen, hvars väsende är kampen mellan
tro och vetande, och hvara mål förnuftets frivilliga under*
ordnande under tron, sedan det begripit den; på samma sätt
6om den borgerliga friheten består i det fria underordnandet
under en lag, hvars fOrnuftighet man erkänner.’ Men tillfölje
af den menskliga individualitetens oändliga mångfald är
stridens skaplynne olika i hvarje menniskobrOst. Det olikartade
som häfden sammanfört måste till en viss grad sOndra sig,
för att fritt kunna ansluta sig till sina naturliga
förvandtska-per, och detta är vår tids arbete, så i religion som i
politik. . Detta är sektväsendets nödvändighet, och blott ur
deqna kan for Christi bekännare uppgå en högre enhet; men
den får ej ensidigt sökas i teorien: de stora grunddragen
hafva alla gemensamma, men blott i lefvernet kan och bör dea
fullt uppenbara sig, såsom kärlek, fördragsamhet och tähän i
det goda. ,

Med frågan om religionsfriheten står frågan om
statskyrkan i det närmaste samband. Det var genom protestantism
men som kyrkan inflyttades i staten, såvidt som den
un-der konungamaktens skydd sokte och fann. ■ de yttre
garantierna för sitt fortbestånd. Men deraf följer ej att den
från början var en politisk institution. Då den katolska
kyrkan till sitt begrepp. utgick från prästerskapet, utgick den
protestantiska tvärtom från församlingen, och dess särskilda
lärostånd var ursprungligen blott en delegation af
församlingen. Men det sjuttonde seklets centraliserande styrelser funno
i den tillväxande liknöjdheten för andliga åligganden en
mäktig bundsförvandt, och genom häfd snarare än genom lag
tog den borgerliga myndigheten äfven de kyrkliga ärénderna
ledning i sina händer. På detta sätt har statsmakten efte
hand blifvit högsta auktoritet i trossaker. Det beror i uärr
Tidskr. för Litt. 3.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:24:18 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tflitt/1851/0037.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free