Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dabref för ej så längesedan trott sig berättigad att i
angrep-penmot. biskops värdigheten se ingenting annat än den lömska
ilskenheten mot sjelfva kristendomens väsende, hvilken af
feghet vänder sig mot tjenaren, då den ej dristar angripa mä*
staren. Det är mången som torde tycka att detta
prelats-ord förtjeoade att upptecknas. Em ed lertid, om biskopsembe-
tena, liksom statskyrkan, ej ovillkorligen kunna härledas ur
Nya Testamentet, sä äro de dock, i likhet med denna, ett
historiskt faktum, hvilket lika litét kan genom ett maktspråk
upphäfvas, som det från början genom ett sådant blifvit
fram-kalladt. En naturligare väg synes oss vara att nedifrån
arbeta på en fullständigare jemlikhet inom presterskapet. Mot
adjunktbefattningen, såsom ett privat tjenstebiträde på pastors
ansvar, bar oppositionen redan låtit höra sig, likaså mot
rang-*-skillnaden mellan pastor och komminister, i hvilkas pastorala
befattning icke finns någon rimlig olikhet. När déssa
godtyckliga skiljemurar blifvit nedrifna och hela presterskapets
bildning och sedliga hållning blifvit lyftade till den punkt, att
ett förmanskap genom allmänt och fritt val inom detsamma
blir tänkbart, då skola också biskopsembetena hafva uppfyllt
sin historiska bestämmelse och af sig sjelfva bortfalla, eller
rättare gifva rum för lämpligare organisationsformer.
Dén andra punkten rörer församlingen sjelf. Här blir
frågan att återinsätta denna i sin fullkomliga rätt, icke allenast
att fritt utvälja sin prest, utan ock att taga en verksam
andel i kyrkotuktens och i allmänhet de religiösa intressenas
handhafvande. Huru på det hela tillfredsställande den fria
Skottska kyrkan löst denna svåra uppgift är tillräckligt
bekant. Men för oss blir det i detta afseende frågan, ej att
utifrån importera ett färdigt system, hvilket lika litet duger
för kyrkan som för politiken. Allt beror här på
församlin-garnes egen kapacitet att åtaga sig sjelfva vården och
hand-bafvandet af sina dyraste angelägenheter, och vi göra oss om
denna förmåga ingen alltför sangvinisk föreställning. Vi
känna trakter, der menigheten endast brukar sin valrätt för att
åt den. med minsta aflöningen belåtne sökanden sälja vården
om sina andliga intressen, liksom de efter samma grundsatser
tillsätta sina riksdagsombud. Vi kunna ej med bästa vilja
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
