Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
anse sådana menigheter vuxna en så stor religiös frihet som
presbyterianismen innebar. Detta Sr likaså vigtigt sona, hvad
vi nyss nämde, att friheten måste utvecklas ur våra
historiska institutioner och ej lånas utifrån. Att vi verkligen
besitta rika elementer till en friare kyrkoförfattning har. blifvit
tillräckligt bevisadt, och vi hänvisa i detta afseende våra
läsare till en i Frey 4850 (h. 4 och 5) införd afhandling af
C. G. Malmström: ”Bidrag till Svenska Kyrkoförfattningens
Historia under sjuttonde seklet.” Vi skulle kunna tillägga
några ytterligare af dessa elementer, hvaraf en större kyrklig
frihet skulle kunna bildas. Deribland intager presenta
tionsrät-ten ett Vigtigt rum, och den bör utan svårighet kunna
med-gifvas åt allt flera församlingar, i den mån de behöfva och
fordra den. Att rösträtt i kyrkliga frågor blott bör tänkas
såsom personlig, har åtminstone en svensk församling i sia
organisation fått uttaladt: vi mena Götheborgs
Domkyrkoförsamling. Det inskränkta begreppet af församlingen såsom ett
territorialförhållande har äfven medgifvit undantag, såsom ds
Tyska församlingarne i Stockholm och Norrköping. I detta
©ch andra förhållanden kunna vi ej undgå att se frön, äfven
i kyrkligt afseende, till den fria associationen, som öfverallt i
samhället är den sanna frihetens väsende.
Vi komma slutligen till kyrkans yttre representation i
staten och måste derom tala några ord. Den äldsta lutherska
kyrkan i Sverige representerades genom allmänna synoder. En
sådan var Upsala Möte. I sjuttonde seklet blef presteståndet
vid riksdagarne en högsta domstol och auktoritet i
trosären-der och betecknades med namnet Consistorium regni, tilldess
Carl XI, som älskade att i sin band förena alla maktens
trådar, förböd namnet och genom 4686 års kyrkolag gaf
likformighet och medelpunkt åt det nästan för hvarje stift vex-*
lande kyrkoväsendet Det har blifvit anmärkt, att statskyr-.
kan mer än en gång gifvit skydd åt vår borgerliga frihet,
och vid riksdagarna från Gustaf Adolf till Carl XI:s envälde
intog presterskapet vanligen en hållning, som ådrog dem från
adelns sida benämningen Tribuni plebis, folkvänner. Det
har sedan den tiden sökt värja sig mot tillvitelsen, som
i närvarande ögonblick väl vore ringa befogad. Under ader-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
