Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och der, sä vida ej hans sinne var särdeles väl utrustadt af
naturen, glömde han snart bland landtliga göromål och nöjen sina
akademiska sträfvanden. Hans förnämsta allvarsamma
sysselsättning var att sköta sin förmögenhet och sin landthushå 11 ning.
Hans förnämsta nöjen härflöto vanligen från jagt, kappränningar
o. dyk samt från en oförfinad sinnlighet. Hans språk och uttal
voro sådana som vi nu för tiden endast skulle kunna vänta af
den okunnigaste dräng. Hans eder, hans plumpa skämt och
grofva ovett yttrades i hemortens bredaste munart. Det var
lätt att så snart han öppnade sin mund urskilja från hvilken
trakt af England han kom. Han bekymrade sig föga om att
pryda sin bostad, och om han gjorde ett försök dertill, så
åstadkom han sällan annat än vanprydnad. Affallet från en ladugård
hopades under hans sängkammarfönster, och kål och
krusbärsbuskar växte ända inpå hans förslugudörr. Hans bord
belastades med den bastantaste föda, och gäster voro der hjertligt
välkomna. Men alldenstund vanan att dricka till öfvermått var
allmän i hans klass och hans förmögenhet ej tillät honom att
dagligen berusa storå sällskaper med claret eller canarisec, så
var starkt öl den vanliga drycken. Det var endast i stora hus
eller vid stora tillfällen som utländska drycker sattes på bordet.
Husets fruntimmer, hvilkas göromål det vanligen hadc varit att
koka maten, drogo sig tillbaka så snart rätterna blifvit förtärda,
och lemnade herrarne med sitt öl och sin tobak, och det glada
laget bröts ofta ej förr än dryckesbröderna lades under bordet.
Det var endast högst sällan som gentlemannen på landet fick
se någon skymt af stora verlden, och hvad han såg deraf
tje-nade snarare till att förvirra än upplysa hans begrepp. Hans
föreställningar om religion, regering, främmande länder och fordna
tider härledde sig icke från studier, egna iakttagelser eller
samtal med upplysta personer, utan från sådana traditioner som
voro gängse i hans egen lilla krets; de voro också ett barns
föreställningar. Han hängde likväl fast vid dem med den
envishet som man gemenligen finner hos okunniga män, som äro
vana att bemötas med smicker. Hans fiendskap var bitter och
hade många föremål. Han hatade Fransmän och Italienare,
Skottar och Irländare, Papister och Presbyterianer, Independenter
och Baptister, Qväkare och Judar. Mot London och dess invå-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
