Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Resultatet af Macaulays undersökningar blifver att det
engelska samhället gått framåt ej blott i vetenskaper, makt och
hopade rikedomar, utan äfvea i sedlighet, förfining och
menniskokär-lek; att bildning och välstånd blifvit spridda till ilera individer;
att råhet, nöd och elände förminskats — med ett ord, att den
menskliga odlingens frukter ej blott blifvit mångfaldigade och
förädlade, utan ock att allt fler och fler blifvit delaktige af dem.
En sådan öfvertygelse är väl den skönaste belöning för
forskningens alla mödor. Hvad är det som åstadkommit dessa oerhörda
framsteg i England? Icke äro de en verkan af tiden allena, d.
v. s, af allmänna orsaker som under en gifven tidföljd måste
å-stadkomma samma resultat, ty då skulle alla folkslag hafva
under samma tid gått lika mycket framåt; — jemför blott
förhållandet mellan Sverige och England vid ifrågavarande tid med
förhållandet dem emellan nu. Ej heller räcker Englands lyckliga
läge till att förklara all den materiella tillväxten och kan alldeles
icke förklara det intellektuella och sedliga framåtskridandet. Nej,
menniskan tillväxer inifrån; man må hopa öfver henne naturens
och lyckans förmåner: det beror dock af den anda som i henne
bor huruvida dessa skola blifva hennes lycka eller förderf. Så
förhåller det sig ock med samhällena — jordmån, klimat, läge
.kumm ej allena göra ett folk rikt, mäktigt och bildadt, så vida ej
den anda som lifvar folket är af rätta slaget. Det är
Engelsmännens religiositet och sedliga allvar, deras kärlek till sitt land, dess
lagar och seder, deras politiska klokhet och deltagande för
allmänna angelägenheter, deras arbetsamhet, företagsamhet och
om-tanka som gjort England till hvad det är.
Emellertid kan man väl påstå att denna samma anda fanns till
förut, ehuru mindre utvecklad — hvad är det då som efter
revolutionen gifvit den en i så hög grad förökad makt? Svaret på
denna fråga torde säkrast vara att söka uti de grundsatser som
revolutionen genomförde och befäslade. Ty 1688 års revolution
var deruti olik den nyaste tidens politiska omstörtningar, att den
hade ett bestämdt och begränsadt politiskt mål och jagade ej
efter en i allmänna fraser insvept töckenbild; den var framkallad
genom kronans inkräktningar på folkets rättigheter och ingrepp i
dess både borgerliga och religiösa författning, och revolutionens
syfte var att för framtiden förebygga dylikt. Den gjorde derföre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
