Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nu osa in nu mera protendens pro m unet oria (promontoria)”, hvilket Ur
Munch sålunda återgifvit: Est . . nimis fumosa in innumera
protendens promunetoria.” (”In’’ är, hvilket ofta händer i
medeltidsskrif-ter, icke sammanskrifvet med det ord till hvilket det hör). Dessa fel
hade så mycket lättare bort väcka afskrifvarens uppmärksamhet, som
de båda första gifva uppenbara omeningar och det tredje står i strid
med grammatikens reglor. Det är att önska och hoppas att den öfriga
delen af texten, som utan tillgång till originalet eller facsimile icke kan
kontrolleras, måtte vara med större omsorg återgifven.
Periodisk Litteratur I Sverige flSftfl.
Vi hafva trott det ej sakna intresse att innan året ännu framskridit
längre, kasta en blick på vårt lands tidskrift-litteratur. Det är en
bekant sak att den periodiska pressens betydelse växer med odlingen: den
börjar med några magra nyhetsblad, den fortsätter att såsom politisk
tidningspress framställa dagens allmänna intressen och leda opinionerna, och
den skall utan tvifvel allt mer söka att i form af en verkligt gedigen
och förädlande läsning efter hand med sig införlifva det bästa inom
litteraturen.
Vi tala ej denna gång om tidningspressen, ehuru vi ej böra
förtiga att äfven den är stadd i en betydlig tillväxt, och att i synnerhet
landsortstidningarna utvidga sina formater och förbättra sina redaktioner.
En utvidgad kunskap i sak, och en varmare kärlek för allmänt väl,
medför oundvikligen en mera sedlig hållning och ett alltmera odladt
skrif-sätt. Vi hafva tyckt oss spåra ett sådant framsteg, som efter handskall
bättre än alla tvångslagar beskydda den allmänna sedligheten.
Den egentliga periodiska litteraturen visar ett‘ märkvärdigt sträfvande
att specialisera sig, och knappast torde hädanefter en svensk tidskrift
tilltro sig att på en gång representera tillsammans vetenskap och konst,
eller ens endera. Dessa specialtidskrifter, som äro ett så glädjande
bevis på allmänhetens växande intresse för odling, alldenstund de ej skulle
kunna bestå utan en någorlunda talrik publik, äro helt och hållet de
sista årens verk. Vi nämna några af dem. Tidskrift for Svenska
Kyrkan utgifven i Upsala af L. A. Anjou och A. F. Beckman (6
häften om året, å 2 Rdr 16 sk. Bko hos Redaktionen) börjar sin tredje
årgång. Man bör tro att denna tidskrift, om än egentligen beräknad
för presterskapet, dock äfven hos lekmännen funnit och finner en till—
börlig uppmärksamhet. Detsamma kan sägas gälla om Ny Tidskrift
för Lärare och Uppfostrare (6 häften å 2 Rdr Bko), som i
anseende till sin ringa publik blott med möda burit sig. Det vore
emellertid väl om denna tidskrift kunde fortlefva till en dag, då det växande
intresset för den högre uppfostran betryggar dess utgifvande. Här bör
Äfven nämnas Tidskrift för Folkskolelärare och
folkskolebUdnin-sjenå vänner, utgifven af J. H. Ekendal (fria häften k 12 sk. Bko),
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
