Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
upprättades. De följande Ynglinga-regenterna öro sednare tillskrifna,
sannolikt i slutet af 1300-talet. Af den kristna konungaserien,
hvil-ken förekommer på ett annat ställe i nömda codex, äro de första
ko-nungarne, från Olof Sköt konung till och med Magnus Erikssons
uppstigande på tronen, inskrifna af samma hand som börjat Ynglingaserien,
de öfriga tillagda med mycket yngre stil. (Besynnerligt nog hafva
ut-gifvarne af Scriptores icke med ett ord omnämt dessa för
bedömman-det af handskriftens ålder och tillförlitlighet vigtiga omständigheter). Då
den andra svenska konungalängden (N. II) kan antagas vara något äldre
än den ur Registrum Upsalense aftryckta, och obestridligt är att båda
dessa längder blifvit afskrifna ur en urkund, till innehållet fullt
öfver-ensstämmande med den af Hr Munch utgifna krönikan, så följer häraf
att hans förmodan om tiden för dennas författande har stor sannolikhet
för sig. Uppenbart har den äldre handskrift som legat till grund för
våra konungalängder varit bet ydligt språk riktigare än den hvilken Hr
Munch utgifvit, ehuru, enligt hvad förut blifvit visadt, de svenska
af-skrifvarne i många stycken oriktigt läst det original de haft för sig.
Den norska krönikan innehåller, utom den anförda konungalängden,
hvilken efter Ynglingaöttens afgang från svenska tronen vidare fortsättes
med Norges regenter till och med Olof den Helige, en kort ”Prologus”,
samt en upplysande beskrifning öfver landet och dess indelning, dess
alster (till en del, efter utgifvarens mening, hemtad ur Speculum
Re-gale) samt de norska kolonialländerna.
På samma gång det är ett nöje att uttrycka äfven svenska
historieforskares tacksamhet för Hr Prof. Munchs omtanka att allmängöra dessa
forntidshandlingar, är det ett obehag att icke kunna loforda det sätt
hvarpå de blifvit utgifna. Ett stort fel, hvilket en utgifvare af gamla
handskrifter i vår tid icke bort låta komma sig till last, är att han på
åtskilliga ställen förbättrat texten, dels genom inflickande af ord
och meningar, lånta ur de svenska konungalängderna då dessa varit
fullständigare eller riktigare, dels genom införande af bättre htinska ord
i stället för originalets oriktiga. Yäl anmärkes sådant städse i noterna,
men det rätta förfarandet hade onekligen varit att återgifva texten
sådan den beflnnes och låta rättelserna inflyta antingen inom klämmer
efter de felaktiga orden eller i noter.
Utgifvaren försäkrar att han på det noggrannaste afskrifvit originalet
och med biträde af Hr David Laing, anstäld vid biblioteket i Edinburg,
jemfört sin afskrift med texten så noga, att han kan försäkra att icke
en bokstaf är olika. Man måste likväl antingen misstro denna uppgift
eller betvifla afskrifvarens och medgranskarens förmåga att läsa
originalet, då man, endast på de elfva rader som blifvit i facsimile återgifna,
träffar icke mindre än tre grofva läsfel. I uppgiften om anledningen
till Norges namn har nemligen Hr Munch oriktigt läst och tryckt:
”Nomen optimu(m)”, i st. f. ”Nomen optinu(it).” (Kanten af bladet
är bortrifven med de inom klämmer inneslutna bokstäfverna). I
beskrif-pjngen öfver landets beskaffenhet har originaltexten: Est . , nimiä si-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
