Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
YltOm Aristokrat-Fördömandet i Svenska
Historien : under Folkungaätten och Unionstiden.
- i. And. Fryxell, Om Aristokrat-Fördömandet i Svenska Historien jemnte
granskning af tvenne blad i Prof. Geijers trenne föreläsningar. Upsala
1645. 60 sidd. H. 2. Upsala 1846. 73 sidd. H. 3. Upsala 1846.
164 sidd. H. 4. Upsala 1850. 141 sidd. 8:o.
3L E. G. Geijer, Svar till Prof. Fryxell. Stockholm 1846. 104 sidd. 8:o.
Mer än fem v år äro redan förflutna sedan Professorn Dr.
Fryxell begynte utgifvandet af sitt arbéte om
Aristokratfördömandet i svenska historien, hvaraf det fjerde och sista häftet
nyligen utkommit. Det första var, såsom titeln äfven angaf,
riktadt mot Prof. Geijer, men icke mot hans egentligen
historiska arbeten, utan mot hans ej långt förut utgifna skrift "Om vår
tids inre samhällsförhållanden isynnerhet med- afseende på
fäderneslandet», emedan denna skrift, såsom Dr. F. sjelf yttrar sig
(H. 4. s. £4), "framför andra passade till den källa, hvarur
bevisen för hans påstående skulle hemtas", och Prof. G. deri ”icke
blott ställt sig i spetsen för det historiska aristokratfördömandet,
utan ock drifvit det längre än förut.” Men han antydde
der-jemte, hänvisande på fyra aristokratiska styrelser (4: 44), att
”svenska adeln och aristokratien äfven af flera våra
häfdateck-nare blifvit behandlad med obillighet och orättvisa”, — "att en
sådan skefhet genomgår större delen af vår historiska litteratur”,
och utvecklade (s. 46-£4) huru flera af våra konungar genom
sin politik "bidragit till historiens förfuskande." Prof. G.
uppträdde till en början till sina föregångares försvar, och emedan
ingen af dem visat något "hat eller bitterhet mot adeln”, eller, lika
litet som han sjelf, "af sina tänkesätt om adeln såsom parti, funnit
sig förhindrad att göra rättvisa åt dess medlemmars stora
för-tjenster" (s. 4 4), ”tog han anklagelsen på sitt hufvud.” Striden
väckte ett perhördt uppseende ej blott derföre att så väl den
angripande som den angripne, ehuru mycket skiljaktige i öfrigt,
voro ibland de populäraste författare som Sverige egde eller
n&gönsin egt, och den sistnämde dessutom äfven i andra länder
var aktad såsom en af tidens störste häfdatecknare; utan äfven
emedan saken ansågs vara af politisk vigt och derföre
intresse-Tkkkr. för Litt. 9.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
