Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rade många, för hvilka den ur rent vetenskaplig synpunkt var
temligen likgiltig. *i
Sjelf har likväl Dr. F. uttryckligen protesterat mot en sådan
tydning af dess uppträdande, som ville han dermed på något
sätt bidraga till upprätthållande af bördsadelns
representationsrätt (I. ss. 4, 5, jfr IV. 148). «Försvinnandet af den aristokrati,
som blott stöder sig på bördens tillfällighet; framträdandet af
den verkliga aristokrati, som är den personliga utmärkelsens; —
alla svenska medborgares framgående så vidt möjligt till
upplysning, förmögenhet och inflytande; — samhällets lagliga
utveckling till enklare, friare, rättvisare former — se der hvad
som alltid varit föremålet för Fryxells önskningar och hans
författarskap! Man skall icke kunna efter honom visa en enda rad,
som strider mot ofvanstående satser» (IV. 86). Men i
dagens tvister om ståndsförfattningen har han ej deltagit, och vill
han ej deltaga; * ty han är nog lycklig eller olycklig att icke
hysa uteslutande sympatier för någon viss representationsform.
Han tror oförgripligen, att fäderneslandet kan ännu länge och
utan någon särdeles skada behålla sin gamla ståndsförfattning,
äfven med de många och stora fel, som onekligen för närvarande
vidlåda densamma. Han tror ytterligare, att val, grundade på
stånd, yrken eller intressen, gifva den bästa och
ändamålsenligaste representation. Men han är också fullkomligen öfvertygad
derom, att en stat, att vårt fädernesland kan lefva lyckligt
äfven utan stånds val och ståndsförfattning, äfven med andra slags
val, förståndigt ordnade.».,.. «Hans uppträdande var och är
tvärtom, att försöka att hindra nämde tvister från att
grumlande inblanda sig i förra tiders historia» (IV. ss. 4 48, 449).
Det är förmodligen på grund af den politiska indifferentism
hvilken Dr. F. å sist anförda ställe bekänner, som han funnit sig
böra (IV. 87-4 48) sammanställa och temligen skarpt
kommentera Geijers politiska yttranden, så väl uti hans stridsskrift mot
Richert 48&é som i hans trenne föreläsningar af år 4845,
oak-tadt hvarken dessa åsigter för sig sjelfva eller deras skiljaktighet
ännu just kunna anses tillhöra historien.
Det är egentligen trenne perioder af vår historia mot hvilkäs
framställning af föregående historieskrifvare Dr. F. från
ofvan-nämda synpunkt riktat sina anmärkningar. Den första är Folk-*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
