Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nungens rådgifvare och var år 4 325 Ståthållare i Finland (anf.
st. III. 659, 669). Hans död uppgifves af tvenne gamla
kronologier hafva inträffat år 1326 (jfr Scr. Rer. Suec. 1.i, 28, 94),
hvilket bekräftas af ett diplom af år 1329, i hvilket hans hustru
Adelheid kallas enka. Jfrån våren 4322 har han åtminstone ej
befattat sig med drotsemhetet, emedan Knut Jonsson då nämner
sig såsom drotset (jfr Sv. Dipl. III. 544), likasom han varit det
under K. Birger. Matts Kettilmundsons stora verksamhet för K.
Magni upphöjelse på tronen är obestridlig, men den andel uti
den följande regeringen man på grund af Rimkrönikans tvetydiga
ord velat tillskrifva honom är följaktligen mycket tvifvelaktig,
Hans delaktighet i Skånes inlösande och konungens giftermål är
ett fullkomligt misstag.
De nästföljande raderna prisa rikets lyckliga tillstånd och
framför allt dess rika skattkammare. £n kanik i Upsala, Nils
Sigvartsson, som år 4324 eller 4322 afgaf en redogörelse till
påfven för uppbörden af åtskilliga afgifter från Sverige, har
der-vid fogat en kort teckning af tillståndet i landet, som står i skarp
motsägelse med dessa loford. «De store herrskade gemensamt
och hvar och en for fram med ett alltför besvärligt följe,
hvar-före riksstyrelsen var mycket vacklande. Många adelsmän voro
fattiga och för oroligheternas skull beständigt så väl utsatta för
som sjelfva beredda till försåt och plundring, isynnerhet derföre
att de flera gånger besvärat prelaterna och kapitlen med begäran
om lån, men derpå fått afslag.» *). Berättelsen bekräftas genom
K. Magni eget yttrande uti den s. k. Skenninge stadga af år
4335, att uti hans barndom hade mångahanda skadligä oseder
inritat sig, på hvilkas afläggande han, kommen till myndiga år,
med råd, böner och hot arbetat, men få voro de som ville rätta
sig efter honom; han hade derföre med sina rådgifvare påbjudit
allmän landsfrid med uttryckligt förbud mot att fara genom
landet med fulla vapen, och särdeles mot storflockar, hvilka för-
*) ”Principes communiter dominantur, incedentes singuli in
multitu-dine nimis gravi, et ex hoc plurimum vacillat Regni gubernaculum,...
et multi nobiles sunt egentes, ac propter guerras ad insidiandum et
rapiendum expositi iugiter et parati, praesertim quia pluries prelatos ct
Capitula molestaverant petentes de hiis mutuum sibi fieri, et hoc eis
exstiterit denegatum.” Sv. Dipl. III. 531.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
