Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ödde landet, mot alfvåldgästning o. s. v.*). Skattkammarens
rikedom lärer ej heller vara så viss, då genast vid första
inbetalningen för Skånes inlösande halfva kyrkotionden af hela riket,
åtminstone för ett år måste tillgripas och dertill flera provinser,
pantsättas för lån, hvilkas afbetalning gjorde K. Magnus mycket
bekymmer.
Hvad som slutligen söges om freden och rikets yttre anseende
är likaså mindre riktigt. Sverige var i ett beständigt krig med
Ryssarne ifrån 4348 till 4323 eller 4324, och 4326 omtalas
åter härjningar af Kareler och Ryssar så väl å Sveriges som
särdeles å Norges gränser. (Dipl. Sv. III. 728). Äfven å en
annan sida stördes lugnet, som vi veta, af långvariga stridigheter
med Knut Porse, Hertiginnan Ingeborgs gemål, hvarvid slotten
Axevall och Hunehals belägrades**), och som ett förbund år
4329 ingicks med Herrarne af Werle emot samma Hertig, och
ingen förlikning sedan omtalas, har striden troligen fortfarit till
hans död, som timade följande år.
I berättelsen om Skånes,, södra Hallands och Blekings förening
med Sverige är förf. visserligen mera pålitlig, emedan han synes
haft några urkunder för sig, men han har icke kunnat upplysa
oss om tiden då den skedde, och huru främmande sakerna i
sjelfva verket voro för honom kan tillräckligt slutas deraf, att han
säger att K. Waldemars fader «vart drapin af Christophar»,
hvil-ken som bekant är just var K. Waldemar Atlerdags fader. Det
anförda må vara nog för att visa huru litet afseende
Rimkrönikan förtjenar vid bedömmandet af ifrågavarande tidrymd. Vi få i
det följande tillfälle att anföra nya tvifvelsmål.
Ericus Olai har under sina utläggningar af Rimkrönikans
berättelse, troligen utan att märka det, låtit undfalla sig ett ord
hvarpå man velat grunda svenska borgareståndets historia, och
har derigenom ökat de osäkra eller rent af osanna uppgifterna om
*) Hadorphs Stadg. v. Björk R. s. 12. Detsamma upprepas i en
sed-nare Stadga dat. Upsala d. 6 Dec. 1344. anf. st. s. 16. I båda
åberopas rådets bifall, och då ingen strid mellan konungen och rådet så
tidigt som år 1335 kan antagas, Jinnes ej skäl att betvifla omdömets
sanning.
**) Inhemska annaler vid åren 1323 och 1324 (Scr. Rer. Suec. I.i,
ss. 28, 57, 65, 94). Danska historieskrifvare omtala Axevalls
intagande år 1328.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
