Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
likhet och sanning, det förra emedan han var minderårig, och
det sednare, emedan valakten förbehåller åt K. Magnus dess
rättigheter samt ej nämner ett ord om medregefttskap. Det är
sannt, men den förklarar likväl Prinsen för konung och
förbinder ständerna eller åtminstone presterskapet till alla
undersåt-liga pligter. Dr. F. har ock sjelf i sina Berättelser ur
Svenska Historien (II. 94, 5:e uppl.) framställt saken på något när
’ samma sätt, då han säger att Prins Erik på mötet i Skenninge
utsågs och hyllades till sin faders efterträdare och medregent
i Sverige och Håkan i Norge.
Äfven de följande konungavalen afgjordes hufvudsakligen af
aristokratien. Endast K. Hakons hyllning har haft den i lagen
bestämda form. Vid Albrekts kunde så mycket mindre hafva
tillgått på lagligt sätt som han, inkallad af 24 herrar, ankom
till Stockholm med utländska trupper, blef der erkänd och
sedan hyllad vid Mora stenar, medan en stor del af riket ännu
var i Magni och Hakons händer*). Drottn. Margareta
inkallades af blott 4 2 herrar, och något annat val eller laglig hyllning
finnes för henne icke omtaladt, och dessutom voro utlänningar
ej valbara. Lagerbring har således rätt i sitt påstående att
lagens föreskrift om konungavalet ej efterlefdes.
Rimkrönikan, som jemte de hos Ericus Olai, troligen pä
grund af ett rådets bref, anförda skäl för Magni afsättning,
varit hufvudkällan för våra äldre historieskrifvares framställning
äfven af denne konungs egen styrelse, lemnar oss om allt detta
i okunnighet. Den är äfven i andra punkter lika ofullständig
och sväfvande, så att man svårligen kan anse den för något
annat än en uppteckning af några osäkra traditioner. Ända till
K. Waldemars infall i Skåne 4359 har den egentligen ej
kunskap om mer än tre händelser (på 26 år), det är konungens
giftermål och kröning, fördraget i Warberg 4343, samt kriget
mot Ryssland (4348), hvilket den ej till tiden närmare
bestämmer. Men den är så mycket närmare underrättad om S. Britas
råd och löften eller uppenbarelser i afseende på detta krig,
hvilka anses såsom de största bevis på Guds nåd som en
konung någonsin fått erfara, samt om sådana saker, hvilka enligt
*) Corner, Cbromca norella i Eccardi Corp. Hist, Germ. II. H06.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
