Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som det uttalar stode i fullkomlig öfverensstämmelse med
norska vittnesbörd och dessutom i viss mån bekräftades af den
store £ngelbrekts ord vid mötet i Vadstena år 4434, att sedan
den siste K. Magni tid hade endast tyranner regerat i
Sverige (Ericus Olai, Scr. Rer. Svec. II. i, 429). Det är derföre
att anse som ett uttryck af den svenska allmogens tänkesätt,
hvarom krönikorna ej i öfrigt lemna oss underrättelse. Dr. F.
har också funnit det så vigtigt, att han verkligen tyckes hafva
velat uppbjuda allt för att kunna underkänna dess äkthet och
trovärdighet (III. 460). Han anmärker, «att det icke är
under-skrifvet. Det kan således vara ett blott utkast, ett försök, som
misslyckats, aldrig erhållit underskrifter, aldrig blifvit
utfär-dadt.-» På denna grund skulle han lika så väl kunna förklara
nästan alla svenska dokumen-ter ända intill medlet af
sextonde seklet för ogiltiga; ty det var ej namnteckningar utan
sigiller som den tiden gåfvo offentliga dokumenter vitsord, och
brefskrifvarens namn sattes, alldeles som hos de gamle, uti
början af brefvet, hvilket också med detta är fallet. Endast i
enskilda bref förekomma underskrifter mot slutet af katolska tiden.
(Jfr L. F. Rääf, Anteckningar öfver beskaffenheten af Sveriges
offentliga handlingar under medeltiden. Vitt. Hist. o. Ant. Akad.
Handl. XV. 44).
Hans andra skäl, «att det efter all sannolikhet är uppsatt vid
det tillfälle, då konung Håkan med en norsk här framträngde
till Stockholm och således måhända är ett af dennes parti gjordt
försök, om hvars framgång mari icke eger underrättelse», har
åter det emot sig, att om så vore borde väl en omständighet
som så betydligt ökade utsigterna för resningens framgång, som
den laglige konungens annalkande i spetsen för en här, icke vara
förbigången i brefvet. Det hänföres dessutom af Huitfeld och
Messenius till år 4367,-hvilket också öfverensstämmer så väl
med dess plats i Olai Petri berättelse som med tidens
förhållanden. K. Hakon framträngde som bekant först 4370 eller 4374
till Stockholm.
Lagerbrings yttrande om detta sista K. Hakons krigståg, att
«det bekrigade riket lär dervid icke lidit något mer, än hvad
annars vid en vanlig durchmarch plägar erfaras» är väl, såsom
äfven af hans framställning synes, en blott gissning, föranledd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
