Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
deraf att intet motstånd eller något slags förödelse i
sammanhang dermed finnes i de äldsta urkunderna otnnämd. Dr. F. vill
deruti finna en afsigt att i strid mot «sjelfva källorna» framställa
K. Hakon i en gynnande dager, och anför utdrag ur Messenius,
Johannes Magnus och Ericus Olai till att bestyrka detta påstå-*
ende. Men hvad den förstnämda angår/är hans yttrande att
Hakon med täta infall plågat det vestra Sverige allt för sväfvan—
de, helst man har anledning att tro, att åtminstone Wermland och
Dal, samt en del af Vestergötland aldrig underkastat sig
Albrekt *), hvarföre ock Magnus vid förlikningen 4374 fick
behålla hela Skara stift, och de öfriga urkunder som omtala
Ha-kons härjningar, (Ericus Olai och Wisby annaler, hvilka sednare
äro hufvudkällan) nämna dels Östergötland jemte Vestergötland
såsom skådeplats för händelserna — och man vet icke att K. Hakon
sedan 4364 varit i det förra landskapet, — dels sätta de dem i
förbindelse med det understöd Magnus skall hafva erhållit af
biskop Hemming, som enligt Vastovius dog 4367 och i diplomer
ej nämnes efter 4364. (Jfr Porthan, anm. vid Justens Chrom
Episc. Finland, p. 293). Hakons härjningar hafva derföre af
Lagerbring ej blifvit förbigångna, men på goda skäl hänförda till
en föregående tid. (Jfr IIL 545, 546, der ställena ur de nämda
urkunderna anföras).
Efter denna öfversigt af Dr. F:s anmärkningar mot
Lager-brings framställning af de yttre händelserna under de sista
Folk-ungarne, öfvergå vi till ett försök att granska omdömena öfver
den inre styrelsen, men måste först fästa uppmärksamheten vid
den förebråelse Dr. F. (III. 448) gör Lagerbringr att han skulle
hafva lagt allt för mycket vigt på den aktning och vördnad
hvarmed K, Magnus omtalas af Norrmännen, då han (III. 534),
af öfverensstämmelsen mellan deras omdömen och det sätt
*) Ibland bekanta dokumenter finnas inga anordningar om de båda
förra landskapen af K. Albrekt; men deremot flera af Hakon och
Magnus, hvaribland tvenne af år 1370 i Langes och Ungers Biph
Norv. L 311. Att trakten omkring Göta elf tillhörde dem vid samma’
tid synes af fredsunderhandlingen med hansestäderna bos Sartorius och
Lappenberg, Urkundenbuch 697. Axevalls slott och lån var åtminstone
ännu 1367 i K. Magni våld. (Dalin, S. R. H. II. 545). Wermlands
fördelning i ”Sysslen” torde vara ett minne från denna tid, då samma
benämning brukades i Norge.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
