Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
till hans urskuldande; det vissa Ur att saken genom hans för—
drifyande ej blef bättre.
Fullföljande de enskilda omtvistade punkter i Magnus
Erikssons historia, hafva vi måst tills vidare lemna hufvudfrågan å
sido samt förutskicka ännu några allmänna anmärkningar.
Aristokratiens förhållande å ena sidan till konungame och å
den andra till det öfriga folket, i hvad mån den under kampen
med de förra handlat af oegennytta och fosterlandskärlek eller
för utvidgande af egen makt och enskilda fördelar, är en högst
vigtig punkt i Folkunga-ättens historia, men hvarom krönikorna
icke gifva oss någon så klar föreställning att vi deraf kunna
sluta till de handlande personernas karakter; men hvad
aristokratien såsom stånd velat och vunnit, derom lemna urkunderna
ej otydliga vinkar.
Magnus Ladulås hade egentligen grundat det verldsliga frälset,
likasom han stadfastat .det andliga, men han hade gjort
rust-tjenst till vilkor för dess åtnjutande. Under hans söner blef
o-enigheten inom det kungliga huset också anledning till strider
inom aristokratien, af hvilken en del tog parti mot konungen.
Genom Torkel Knutssons mord undanrycktes det förnämsta
stödet för konungamakten, och den enda som ännu hade kraft och
mod att sätta sig mot den växande aristokratiens anspråk.
Birgers svaghet och brott gåfvo dem makten f händerna, och de
hafva, ehuru med nödig varsamhet, utan tvifvel begagnat den
att utvidga sina rättigheter eller åtminstone att genom skrifven
lag befästa dem.
Utfärdandet af den första Gårdsrätten, som gaf rådets
medlemmar i likhet med konungen en egen domsrätt öfver deras
husfolk och tjenare, tillskrifves Magnus Erikssons minderårighet.
Längre fram ser man vid den unge konungens eriksgata rådet och
riddarne erhålla befrielse från all slags skatt och borgerlig
skyldighet, ej blott för sig utan ock för efterlefvande hustru och barn.
Våldgästning och ((Storflockar» blefvo väl vid samma tid åter
förbjudna, men en biskop tilläts dock att resa med 30 hästar
och en verldslig rådsherre med 12; några år sednare (1344)
ökades antalet för en konungens embetsman till 45 och i en
mindre mån äfven för den lägre adeln. Äfven i Landslagen af
1347 förekomma flera spår af aristokratiens öfvervigt, oaktadt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
