Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gjorde sig till Sveriges målsmän vid håns afsättning och utbytte
förbindelsen med Norge mot främlingars välde skola kunna
urskuldas , om icke man vill anse det som en lag för de menskliga
sakernas utveckling att hvarje särskild makt i samhället, det må
nu vara hierarki, aristokrati, autokrati eller demokrati’, genom
sjélfva sin tillvaro drifves att utvidga sig och nedbryta alla
skrankor som finnas för dess välde.
Hvad Magni personliga karakter angår, äro de svenska och de
norska uppgifterna alldeles motsatta, och det enda man med
fullkomlig visshet om honom torde kunna säga är, att han icke
egde kraft nog att styra ett sådant rike som Sverige då var.
åfen hans samtida, den sluge och ihärdige, om medlen föga
nogräknade Waldemar Atterdag, som med skäl blifvit kallad det
danska rikets andre grundläggare, måste äfven för en tid lemna
sitt rike, emedan han éj hade styrka att att qväfva de missnöjda
magnaternas uppror, och har derigenom visat hvad anspråk man
för den tiden måste fästa vid en regents duglighet. Att K.
Magnus i striden mot sin son Erik kallade samma Waldemar till
hjelp, är det största felsteg man med visshet kan förebrå
honom, ehuru det för tillfället ej medförde andra menliga följder;
men det gaf stöd åt misstankan att han i hemlighet samtyckt
till skånska provinsernas förlust, den han måhända lika litet
kunde förekomma som rådspartiet sedan var i stånd att
åter-eröfra dem. Man bör också ihågkomma, att Skåne snarare var
unieradt än inkorporeradt med Sverige, och dä danska riket var
återstäldt, icke visade någon obenägenhet att återgå under des$
spira. Att han rättat sig efter andra råd än sina lagliga
rådgif-yare må medgifvas, men att han i allmänhet icke följt dåliga råd,
tyckes man kunna sluta af de många goda åtgärder som han i
afseende på rikets inre styrelse vidtagit, och att den lyx hvarför
den afbrutna giftermålsförbindelsen med den olyckliga Elisabeth, oc(i är
detta det enda omdöme han om honom meddelat. $&som ett motstycke
dertill vilja vi derföre anföra hvad ASneas Sylvius (sedermera Pius II),
hvilken var den förnämste hflfdatecknare på sin tid och som, genom
vidsträckta resor och förbindelser egt tillfälle att skaffa sig underrättelser
från alla Europas länder, om honom hört berättas, att han varit en
förträfflig man och af sina landsmän åtnjutit én underbar kärlek och
lydnad (”divinum hominem, miro provincialium amore atque obsequio
eultura.” De statu Europas etc. Frehers Script. Rer. Germ. II. 123).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
