Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
def den tid då vistian det i hufvudstaden Sr behagligast. Men vilja de
åtnjuta riksdagsmannens rätt när det faller sig beqvämt eller intressant;
så böra de äfven underkasta sig fullgörandet af hans pligter när det är
besvärligt eller tråkigt.” Förf. lemnar några uppgiftet som fullt berät-*
tiga denna anmärkning. Under Juli och Aug. 1843 voro på
ridcfarhu-set närvarande: af den rika adeln blott sonen till en stor godsegare;
af fideikommissarier 1; af 5 frälse Just,-Råd och 1 Just-Kansier, ingen;
af 6 Presidenter 1; af Generaler och Amiraler ingea; af 20
Lands-höfdingar 2 å 3; af Regimentschefer 2. Den aktiva adeln hade
största svårighet att hålla utskotten och deras förstärkningar, nämder och
elektorer fulltaliga. Det kunde icke heller ske utan. att några, och
deribland nog unga, män förenade flera befattningar. Oaktadt
ledamöter stundom efterskrefvos från Upländ, Södermanland och Östergöt-*
land o. s. v. var dock riddarhuset så tomt att det väckte främmande
åhörares förvåning, och de röstandes antal nedsjönk till likhet med
ut-§kottsledamöternas och derunder. I ett så vigtigt val som till förstärkta
statsutskottet deltogo blott 24 ledamöter på riddarhuset. Den 19 Aug.
infunno sig blott 13 adelsmän på riddarhuset och afgjorde förevarande
frågor med grundlagsenlig rätt. Till den grad slumpens verk kan den.
svenska lagstiftningen vara. Om riksdagen hållits annorstädes än i
Stockholm, der flera adelsmän äro bosatta, hade riddarhuset varit ännu
tommare och adeln ur stånd att med sin fjerdedel bidraga till utskott
och nämder. Äfven under höst- och vintermånaderna”då väderleken
är svår eller nöjena, förledande,. särdeles på aftnarne”, blir riddarhuset
öfvergifvet. Då resonerar man, säger förf., så här: ”Der äro nog
andra tillstädes; och om ingen annan är på sin plats, så sitter nog N. N.
och följer ärenderna. Han är en arbetshäst som har sitt nöje i
riks-dagsgrälet; och då kunna äfven vi få sköta våra nöjen eller njuta vår
beqvämlighet till godo.” Förf. svarar: ”Detta förhållande bör och får
icke fortfara. Arbetshästarne tröttna eller falla undan och tillkomsten
äf nya är oviss. I alla fall beror sålunda vigtiga ärenders afgörande på
en slump. Ähörarne, söm se hur det tillgår och harmas deröfver, öka
med sitt ogillande omdöme den sinnesstämning som påyrkar
sjelfskrif-venhetei\s afskaflande, och få i det sätt hvarpå åtskilliga ledamöter
så-Junda begagna den ett giltigt skäl för sina påståenden; ty det är
o-billigt att begära fortfarande representation för ett stånd
s,om under pågående riksdag lemnar riddarhuset tomt.” På
detta sätt ansåg sig svenska adeln böra håfda sin representationsrätt —
just upder det kritiska året 1848. Borde det då vara oväntadt att den
sjelf vid samma tid lemnades utan afseende a[f både konung och folk,
då behofvet af ny grundlag ined Ökad liflighet lät förnimma sig?
Utom opinionen i allmänhet anser förf. ofrälse ståndspersoner’,.
särdeles civila och militära embetsmän, vara adelns förnämsta vedersakare.
Denna påtryckning anser han adeln ej länge kunna motstå, helst den
i sina Vitalfrågor (t. ex. om lika arfsrätten) ej understödjes af
konungamakten och presteståndet, som ej vilja äfyentyra sin egen ställning
genom att sammankedja sig med adeln. Då konungen ej vidare adlar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
