Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»
IM Hr ir. Hurtmansdorff om representationen*
©frälsemän, ”så taåste ståndet småningom dd låt41, helst ”flera ätter Sr^
tigen utslockna.” Det år, säger förf., ”omöjligheten för adeln att med
egna krafter i längden uppfylla sin bestämmelse, när det éj
vederbör-Hgen stödjes af sina naturliga bundsförvändter, konungamakten och *
presteståndet, hvilken föranledt förf. att föreslå sjelfskrifvenhetens
uppoffring, under det adeln ännu eger styrka nog för att derigenom i
tftället betinga fäderneslandet en fortfarande fördel.” Förf. ser äfyen
politiska vådor i ett halstarrigt vidhållande af en representationsrätt
som han både ur teoretiska och praktiska skäl ogillar, och erinrar om
det kompakta’missnöjet emot Carl Johan, hvilket troddes åsyfta till och
med trbntörändring, ”för att desto hastigare och säkrare bereda inträde
åt ett nytt samhällsskick, hvari representationens ombildning utgjorde
en hufvudsak.” Han tillägger: ”Om sådana stämplingar kunnat
före-bafvas mot en konung med Gärl Johans egenskaper, till hvilken
Svenskarna hade så stora förbindelser och hvars styrelse icke blott var
lyckosam, utan, hvad i Sverige ännu mera värderas, jemväl ärorik, huru
skalPman hoppas att andra omstörtande försök hädanefter uteblifva?”
Hit hörer äfven hvad förf. på ett annat ställe yttrar: ”Hädanefter,
som tvenne gånger tillförene, kan afunden på adelns företräden
begagnas, vare sig ofvanefter eller nedifrån, till en statshvälfnings
åstadkommande. Under Carl XI skedde det med den ringare adelns bistånd och
derigenom med pluraliteten inom riddarhuset. Under Gustaf III åter
Verkställdes det mvot adelns fleste ledamöters vilj& och gensägelse; men
begge gångerna till fördel för enväldet. Dess obetänksamma
begagnande medförde första gången förlusten af Sveriges aftägsnare eröfringar,
andra gången af sjelfva Finland; beggedera till Rysslands fördel och med
Sveriges äfventyr att alldeles gå under. Sker en sådan sammansättning
för tredje gången mot adeln, så blir det ofelbart för folk väldets
räkning.” Och på ett tredje ställe:, ”Begäret efter ett demokratiskt
styrelsesätt och missnöjet öfver det företräde som adelns sjelfskrifvenhet
innebär har, ju längre ju mera den franska statshvälfningen sträckt sina ■
verkningar till andra länder, äfven i Sverige gjort representationens
ändring till föremål för mångas ifriga önskan. Vare sig att denna härrör
fif verkliga skäl eller af tillkonstlade anledningar och inpreglingar; så
finnes hon likväl och just hos dem som ega förmåga att göra henne
gällande äfven ibland flera.” Och på ett fjerde: ”Adeln har som politisk
makt ingen annan utsigt än att efter, hand ijtslockna genom aftynande.
Sjelfskrifvenhetens eftergifvande bör blifva ett försoningsoffer åt det
inbördes splitet. Det är förgäfves för adeln att vänta det någon, ny
representation med sjelfskrifvenhetens bibehållande skall antagas. Dét enda
adeln kan åstadkomma är att genom sitt nej hindra den gamla
representationens afskaffande. Men håller han på henne intill dess han sjelf
är maktlös, så faller han med henne af bräcklighet och utan försakel-.
sens ära.”
Den 28 Mars.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
