Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
jas och datas med tillbedjan.» Här hafva vi på det be-
stämdaste antydd hela gången af K:s författarverksamhet,
så-^dansom den uttrycker sig genom alla de
författarpersonligheter hans «vetande om tillvarons hemligheter» skapat, och
genom hvilka han meddelar detta vetande, om än på olika sätt,
dock alltid fullkomligt planmessigt. Hans första sträfvande gick
ut på «att belysa det menskligt sanna.» Detta fann han i
världen kaapt någonstädes. Den första uppgift som är satt för
hvarje menniska, nemligen att vara till iför sig sjelf, att vara
till i menskligt sann personlighet, visar sig i vår tid nästan
aldrig uppfylld. «Man har reent glemt hvad det er at
exi-stere», är en grundton i alla K» skrifter. Att väcka nutiden
ur den falska tankeverklighet hvari den försjunkit , är vår
författares kallelse: för den skidi har han sammabskrifvit hela
denna «vidtlöftige Litteratur.» Men innan vi kunna närmare
betrakta hans åtgöranden, måste vi kasta en blick på de
kretsar inom hvilka den menskliga tillvaron rörer-sig.
«Det finnes tre sferer för mensklig tillvaro: den estetiska,
den sedliga, den religiösa. Mot dessa svara två gränslande
Ironi är gränslandet méllan det estetiska och sedliga; humor
gränslandet mellan det sedliga och det religiösa.» (XXVIf 384).
Inom den första kretsen falla alla de menniskor hvilka
så-som lifvets innehåll fatta något dem sjelfva och det naturliga
tillhörigt, såsom lycka och sällhet, eller sin egen sorg
och4ör-tviflan o. s. v., samt alltså bestämt sitt lif i förhållande till
annat än sedligheten och det religiösa. Med afseende på denna
deras riktning mot den synliga verlden kallas de estetiska , huru
«oestetiska» i vanlig mening de föröfrigt må vara. Intet beror,
här på, om de läst estetik eller icke, om de äro
konstkännare eller icke, utan hvad de gjort till lifvets uppgift. Verklig
tdlvaro kau nu omöjligt finnas inom den estetiska kretsen. Man
förmår att vara till endast i kraft af det sedliga:
personlighetens sedliga verklighet är dess enda verklighet. Hvär och
en som eger sitt lif endast estetiskt bestämdt är i sjelfva
verket en skenföreteelse:.han saknar ändlighet och dymedelst också
verklighet. Han har så gått uti det oändliga> att han jemt
går bort ifrån sig sjelf. Hans känsla är en känslosamhet som,
emeoskligt uog, icke tillhör någon menniska, men Sr, så ätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
