Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
234 Den estetiska tillvarons skenbarhet.
i
«äga, omen^kligt känslosamt hänförd äf ehöch annan
liflöstanke-bestänining, t. ex. menskligheten in abstracto. Likaledes
förhåller det sig med hans begripande; ty insigtens grad svarar
icke .mot sjelfkännedomeps grad. Det är ett slags ömenskligt
begripande, på hvars tillvägabringande menniskan sjelf förödes,
ungefär såsom menniskor föröddes på att bygga pyramider.
Slutligen blir viljan sväfvande, så att hon icke, i den mån hon
o-ändliggöres i föresats och beslut, i samma mån blir sig sjelf
närvarande öch samtidig i den lilla del af uppgiften som låter
genast utföra sig. Sålunda , blir menniskans hela tillvaro ett
skenlif, antingen hön. nu förhåller .sig mera sjelfverksamt, så
ätt hon störtar sig ut i det innehållslösa, eller mera lidande, så
att hon ryckes bört deraf.: Men ehuru en menniska jsålunda
blifyit ett inbillningsfoster och förlorat sin tillvaro, så kan hon
likväl lefva mycket igodt i verlden., vara menniska som det
synes gifta sig, vara; ärad och ansedd sommedborgare, «fader
och fogelkung.» r—* och man mfärker kanske icke, atthon i
djupare mening saknar ett sjelf. Öfver sådant göres icke J mycket
Väsen i verlden. Den största)fara, den att:mista sig sjelf, kah
i verlden aflöpa så tyst som odi ingenting var på färde. H varje
annan förlust, en arm,: et t ben,: 40 riksdaler, enhuStru ö. s. v.
märkes dock Den största höjd hvartill det; estetiska lifvet kan
- stegras, är en möjbghét af tillvaro, som skall sedligt,
uppar-betas, en‘sken till varo i estetisk lidelse, som ändar i för t vi flarn
Det estetiska lifvet är nemligen förtviflan, huru omedveten dert
än må vara;: men äfven till medvetande om ett förtvifladt
tillstånd har detta lif en bestämd riktning, så vida det icke
miss-ledes af döt som.K. kallar det «vröVlevorent aesthetiske.» Den
som i detta sednare eger: sitt lif har också förlorat sig sjelf,
men icke gönom att förflyktigas i det» oändliga, utan genom att
helt och. hållet ändliggöras. Här, såsom öfverallt, slår dock den
ena ytterligheten öfver i den andra. Den sålunda, alldeles
ändlig-gjorda saknar i sjelfva verket ähdlighet, är en skenbild i stället
för en verklig menniska. Han är endast en siffra, en mera, ett
återupprepande af det evinnerligt enahanda Han har beröfvafc
sig sin ursprunglighet, har i andlig mening gjort sig sjelf till
$näping. Hvarje menniska har nemligen »sin egen ursprungliga
het såsom ett sjelf, och är bestämd, att blifva sig sjelf. Visaer-*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
