Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
männa vägar1) och broar•) *); han skulle tillsäga om anskaffande
af rätt mål och vigt, skåda jagttyg m. m. samt uttaga
skatterester3); han skulle låta gripa den fredlöse, och anställa
husran-sakan efter stulet gods4); han skulle enligt Alsnöstadgan 1285
inom sitt härad tillsätta de Rättare som skulle förskaffa resande
deras förnödenheter. Häradshöfdingens egenskap af att vara
häradets ledare och målsman utmärkes ock genom hans latinska
benämning «prolocutor», förespråkare, sakförare; och hans
befattning kallas i landskapslagarne cchäradsmannamål.» En
likartad verksamhet, ehuru inom mindre områden, hade i
Östgöta-lagen Fjerdingshöfdingen inom fjerdingenft); i Westgötalagen
Nämdemaunen inom sitt «skiri» °); den sednare skulle dessutom
i synnerhet vaka öfver råmärkens och stängsels vård, samt yttra
sig öfver tvister som i anledning deraf uppkomma, i hvilka mål
sjelfva presterna voro underkastade hans myndighet7).
Attungs-mannens befattning synes hafva inskränkt sig till att hafva
upp-sigt vid aflemnandet af skatterna 8). Många af dessa
befattningar, som enligt Götalagarne tillhörde folkets ombud, hafva dels
redan i Svea landskapslagar dels sednare öfvergått till konungens
embetsmän; ett märkligt exempel, och ett i hvilket vi kunna se
öfvergången inom samma landskapslag, är lagstiftningen rörande
väg- och brobyggnad. I Westgötalagen egde måhända
Nämde-mannen inom sitt skiri uppsigt deröfver; han skulle åtminstone
afgifva något slags utlåtande derom («framssegn»), och deraf
uppkommande tvister skulle afgöras af nämden *); men rörande
en bys enskilda vägar och broar egde ingen annan än grannarne
sjelfva att vara åklagare och uppbära böter f0). Östgötalagens
stadganden äro tydligare: häradshöfdingen egde att låta utse
nämd, som skulle hålla brosyn och pliktfälla de broar som voro
ogilda; dock kunde den sakfälde vädja under konungens eller
lagmannens dom; och konungen var målsegande i den händelse
*) ÖGL B. V. 2. *) ÖGL RB. HIL
*) Se B—lk i Fréy 1841, Jtt 2, p. 163 ff. och der citerade lagrum.
*) ÖGL. Dr. II. VahXXXII,4. WGL L Md. 1,3. ILDr.IUL LK6.
») ÖGL. Dr.’ IL 2, R. UL pr.
•) WGL IL K 34, IL Forn. 42, UL 5 7, V. 3, II. Fr.l. I. Br. 1, III. 6, II. K. 3 7.
’) WGL II. K. 63. Add. 10, IV. 21,33. «) UL. Kg. X.
•) WGL"II. U. X, Add. 4, 10. >•) WGL IL FornB. XXXII.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
