Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att hans färd bJef hindrad genom allmänningsvägéns
bristfällig-het. Men om Dågon önskade omlägga en allmän väg, skulle han
anmäla det för häradshöfdingen, hvilken egde utse nämd för att
undersöka huruvida den nya vägen skulle blifva lika god och
lika gen som den gamla *). Ehuru konungen således här. egde att
i. följd af sin högsta domsrätt återhryta ett nämdens utlåtande*
samt uppbära : böter liksom en annan målsegande, i det fall att
han sjelf haft olägenhet af häradets försumlighet, så ansågs dock
ännu. väg-* och brobyggnad såsom en häradets angelägenhet,
hvaröfver dess sjelf valda chef skulle vaka. I den äldre
West-mannalagen tillhör det ännu socknemännen att nämna dem som
skulle hålla brosyn, ehuru konungen egde hälften af böterna;
men enligt den yngre redaktionen af samma lag har . det
öfver-i-gått till länsmannen att bafva brosyn *). I Uplands-, Söderman-*
lands- och Helsingelagarne var konuDgen målsegande och hans
länsmän åklagare om allmänna broar voro bristfälligas). .Här
har således konungen såsom det allmännas målsman fullkomligt
trädt i stället för kommunen och dess ombud.
Det anförda är ett exempel, huru en angelägenhet, som
från början besörjts af menighetens egna ombud småningom
öf-vergått till konungen; omvändt torde man deraf få sluta, att
äf-ven andra ärender, hvilka vi, under den tid om hvilken vi hafva
säker historisk kunskap finna hafva varit ombesörjda af
konun-garne, möjligen under en mera afiägscn tidrymd torde hafva
tillhört menighetens ombud. Så är det ej osannolikt att
härads-och fjerdingshöfdingar från början äfven varit militärisjta
befäl-hafvare *). Men då likväl i Sverige konungavärdigheten är så
gammal som några minnen gå tillbaka, blir det nödvändigt att
efterforska, hvilken plats konungen ursprungligen intog inom ett
samhälle som så mycket styrde sig sjelft. Såsom slamhöfding
och gudarnes ättling grundade han egentligeo sin makt på sin
presterliga värdighet, men i följd deraf var han äfven domare,
det vill på denna tiden säga förlikare, och anförare i krig.
Likväl kunde ej härur uppväxa någon oinskränkt makt, så som i de * 4
*) ÖGL RB. IM. BB. V. Äfven i SmL. B. XXIV. förbjudes att utan
hundares nämd och domarens dom upptaga ny väg i st. t den gamla.
8) WmL I. BB. 38, II. BB. 23. *) UL. W. xxm. SmL. B. xxiv. HL W.xvih.
4) Scblyter, om Sveriges äldsta indelning i Landskap, s. 60.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
