Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
varon af några ombad från de andra landskaperna, och hade det
varit ett ting för hela riket, sä skalle viil åtminstone alla
lagmännen hafva infunnit sig; nu omtalas deremot endast konungen
å ena sidan, å den andra Tiundalagmannen Thorgny och Rogit»
vald jarl, som på visst sätt stod under dennes beskydd. Dess^
utom om det hade funnits ett gemensamt ting för hela riket, så
skulle väl framför allt den för alla landskaperna gemensamt
vig*-tigasté angelägenheten, konungavalet, der hafva btifvit verkstähå;
nu visa likväl de äldsta lagame att Upsvearne, d. v. s.
innevånarna i de tre folkländerna, ensamne först valde konung och
sedermera de öfriga landskaperna, hvart och ett på sitt ting, och
det var först mycket längre fram i tiden som det föreskrefs att
ombud från alla landskaperna skulle deltaga i valet vid Mora
stenar. Allt antyder således att allsheriartinget endast var ett
landskapsting, visserligen det förnämsta, men dock oj till arten
skildt från tingen vid Strengnäs, Linköping, Skara o. s. v. Om
för öfrigt någon från de andra landskaperna, som hade en allmän
angelägenhet att föredraga för konungen, gjorde det på
allsheriartinget, i fall han af en eller annan orsak icke vilie göra det bos
konungen easkildt, så var detta en naturlig följd deraf att
konungen såsom boende vid Upsala lättast kunde träffas der;
En annan omständighet, som om den for alla landskaper kunde
bevisas skulle ytterligare ådagalägga deras sjelfständighet i
förhånande till hvarandra, vore om hvaije landskaps skatt hade
varit en gång för alla bestämd,, så att icke hvarje landskapets
innevånare såsom en rikets undersåte* utan hvarje landskap
såsom ett helt, såsom en lem i statsförbundet, erlade sina
utskyl-der tiM konungen. Så var förhållandet med Gottland; så var det
ock temligen länge med några af de stora delarne ef
Helsmg-land1); och ehuru ej bevisligt, är det dock ej osannolikt att
samma förhållande egt rum med de andra landskapen. Detta är s&
mycket mera troligt, som det ännu länge enligt lag tillhörde
hvarje landskap att för sig bevilja nya skatter oberoende af de
öfriga landskapen, och det var ej förr än fram H 7:de
århundradet som riksdagarne begynte tillvälla sig rätt att bevilja skatter
för hela riket.
*) Bergfalk, om Svendka jordens beskattning, j>. 51.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>