Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vid samma tid soim lagmansembetena uppkommo torde ook
hundarena i Svealandskapen hafva fått sina domare, af ven som
häradshöfdingar och fjerdingshöfdingar i Götalandskapen jämte
sina andra befattningar tillika blifvit domare *). Sålunda bestod
riket af en mängd större och mindre samhällen, af hvilka de
mindre, hundaren och härader, utgjorde organiska delar af sina
landskap och hade sina föreningspunkter i lagmännen och landr
skapstingen; men landskapen deremot stodo sjelfståndiga mot
hvarandra, och deras enda samband, utom stamslägtskap och
ge-xnensamma aeder och bruk, var konungen. . .
Vi hafva nämt att konungen inom de nyvunna landskapen
tillsatte höfdingar att der bevaka hans ratt. Till höfdmg i en
landsort utsågs tvifvelsutao i början oftast någon af de förnämsta
der boende män, kanske till och med ättlingar ooh slägtingar af
de fordna fylkeskonungame; vi sluta detta dels af berättelsen om
Ingjald lllråda, huru i hans krig kmebyggarne i de nya
landskamperna jemte sina höfdingar öfvergåfvo konungfen, hvilket visar
att höfdingarne delade folkets tänkesätt, någonting som väl
knappast varit fallet om de blifvit valda bland konungens hirdmän B)
—dels af uttryckliga vitsord att vid andra tillfällen då ett
landskap förenades med riket höfdingar utsetts bland de store
männen i orten 3) — dels ock af hvad som skedde i Norge då detta
rike förenades under Harald Hårfagers spira. Men det är dock
troligt att här, liksom i Norge, dessa män förut måste förbinda sig
till en särskild trohet mot konungen, blifva hans män, hans
handgångna män, och upptagas i hans hird eller hof.
Vi komma här in på frågan om konungsföljet, det«comitatus»
som Tacitus omtalar och ur hvilket feodalsystemet utvecklade
sig. Hvar och en rik och mäktig man underhöll en större eller
mindre skara af huskarlar, som, i fred måhända deltagande i fred*
liga arbeten, i krig beväpnades och åtföljde sin budbonde4). Den
*) Schlyter, 1. c. p. 60. B—Ik i Frey 1841, h. 2, p. 163.
*) Yngl.S. e. 42. •) 01. Har. S. c. 59.
4) Då Waitz, ”Deutsche Verfassungs Gesch.” 1.98, säger att endast
en furste egde rätt att hålla fdlje, att denna rättighet var ”ein
Aus-fluas der ihm (dem Fursten) vom Folke iibeiiragenen. höhersn Gewalt”,
kunna vi endast ånse detta såsom en demokraiiskt-konstatationell
fantasi, som åtminstone ej eger tillämplighet i norden, öm också Hr W.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
