- Project Runeberg -  Tidskrift för litteratur / 1851 /
273

(1851-1852)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

skeppslag en Styrman, som skuUe närvara vid erläggandet af
utskylderna till körningen, på samma sätt 6om länsmannen enligt
Uplandslagen l); då denne tillika var en militärisk befälhafvaré,
är det troligt att han också var af konungen utnämd.

I landslagen förekommer länsmannen hufvudsakligast såsom
åklagare och exekutor; honom tillkom ock att gripa och förvara
brottslingar * *);• deremot hafva några af de befattningar som
Uplandslagen tillägger honom öfvergått till. andra. Så var det ej
längre han utan häradshöfdingen som sammankallade ting och
uppskar budkafle*); likaledes om väg eller bro var förfallen, så
sar. hvar och m målsegande.sotn först åkärade, men
häradshöfdingen skulle nämna synomännen4); ehuru häradshöfdingen
således i dessa mål återfick den befattning som enligt
Göta-lägarne honom tillkom, så innebär dock detta ej någon återgång
jtill den gamlai koramunalförfattningens grundsatsa*; ty härads^
höfdingen var nu en konungens man, sedan han af konungen
Utnämdes, ehuru bland tre af en tolfmannanämd föreslagna. De
tolf män som enligt Svea landskapslagar skulle välja domare
ut-sågos af länsmannen, i Landslagen deremot af lagmannen5); detta
åter är att betrakta såsom en eftergift åt aristokratien,
allden-stund lagmännen nu redan länge tillhört rikets råd.

Detta är hvad vi skulle kalla den lägre landtregeringen.
Visserligen är namnet länsman temligen obestämdt och sväfvande,
då det egentligen betecknar hvar och en som innehar län, men
det täta omnämnandet af en sådan person, och de många
bestämda uppdrag honom tilläggas, i synnerhet i de yngre
Jand-skapslagarne, utvisa dock att en sådan tjensteman blifvit en
nödvändig och beständig länk i administrationen. Detsamma kart
knappast sägas om de högre embetsmän, jarlar, landsherrar,
folklands,herrar,’ länsherrar, konungsarar, som i landskapslaga me
omnämnas. Hvad jarien beträffar torde detta icke behöfva bevisas,
då kändt är, att om ock i äldsta tider flere jarlar funnits i
särskilda landskaper, denna värdighet dock åtminstone från tolfte
århundradet icke tillkommit flere än en i sender, och utmärkt
icke en lokal myndighet utan den högsta embetsmannen i riket,

“ *) SmL. KgB. x, 3. WmL. il KgB. vn, 3.

*) LL. GB. vui. BB.l, TmB. xvii, xviii, DrWilj xi,xxxiv^DrWad n,TjB.iv,xxxr.

•) L‘L. TmB. vii, Eds. xxn. jfr KgB. xxvi. 4) LL. BB. ra. 6) LL. TmB. ir.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:24:18 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tflitt/1851/0279.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free