Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
återkallande.
uppreta de svenska herrame1). Efter Karl Ktnrtsson, den
in-hemske konungen, finner man ingen händfästning; också lät han
ej inskränka sig i sin rätt att disponera öfver länen; och då hans
sändebud i Halmstad 1450 sökte häri binda hans händer, hade
dettä den följd att!de sjelfva mistade sina län. I Christian I:s
tre förskrifningar af år 1457 finner man ej heller någon sådan
inskränkning af konungens rätt; men deremot återfinner män den
i hans försäkran 1470 §. 6, och isynnerhet i :Calmare recess
1483 §. 3, der dét heter, att’konungen skäll ingen antvarda slott
eller län eller afsätta utan med de yppersta och Jbästa i rikets
■råd i den landsända der slotten liggande äro, och göra défn
vet-terligt för hvad sak någon afsättes, ooh de då säga ocb båda
deruppå, såäom de vilja svara inför meniga rikets råd. Genotii
dessa stadganden, ifall de blifvit i sjelfva verket följda, skulle
#tt stort steg hafva blifvit taget att göra länen beständiga i sina
innehafväres händer, och sedan ärftliga; om en korporation, ined
rätt att kompletterä sig sjelf, såsom Calmare recess stadgar om
jrådet, hade fått mäkt att bestämma öfver länen, så hade väl
dessa snart stannat i några få familjers händer. Såsom en
tillstymmelse tilf hvad som komma kunde, kan man anse fådets
försök att förmå Sten Sture den äldre att låta Stegeborg efter
Nils Stures död öfvergå på hans. son Svante Sture *). Och i
rådets förbindelse mot konung Hanis 1501 (Hadorph till RimL)
finner man den öfverenskommelsen, att om någon af de förbundna
herrame i fejden omkomme, skulle deras hustrur och barn i sin
lifstid hafva, njuta och bruka de slott, land och län som
herrarna sjelfva hafva haft och brukat. Äfven andra exempel finnas
derpå, att länet efter läntagarens -död skulle öfvergå på håns
; * / ,
*) Dahlmann, Gesch. Danm. III. 176 förklarar detta med
”Beleh-nung auf beschränkte Zeit” och ”Anwartschaften.” Han åberopar
Hvit-feld; men dennes ord p. 828 öfverensstämma alldeles med de svenska
borättelserna hos. Rimkrönikan p. 127, Ericus Olai p. 151 och Olaus
Petri pl 299, hvilken sednare Hvitfeld också åberopar. Deremot visar
Christian I:s handfästning i Danmark (Hvitfeld p.’ 844), att. förhållandet
der under Christofeirs tid varit sådant som Dahlmann uppger; och det
är väl icke otroligt att‘ så äfven varit i, Sverige, ehuru de svenska
krönikorna ej bestämdt gifva anledning dertill.
*) ÖL Petri p. 330.*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
