Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
afög&gar ty Book: bm mm aldrigiuodordeuna tid så långt att
J&dens sfcftbghet Jbtefi;lag erkänd*), ;
:iEn följd af:umonsförhållanden edh tronteris valbarhet var
nödvändigheten’att på förhand stadga, hvem slott och lån i händelse af
jängifvarens död skulle hållas ttHhanda*), eller, såsom det
brukade uttryckas, till hvem slottslofven skulle stå. Genom att ställa
slottslofvcn til! någon vviss person sökte konungarne att på
förband försäkra denna om herraväldet öfver riket, och således
be-Stämnia öfiver tronfdljden i trots af lagens stadgande om det fria
konungavalet. På sådant sätt sökte Margareta att förskhffa ej
blott Erik äf Pommern utan ock dennes syster Katarina
tronföljden4); på samma sätt beraödädé sig Erik att påtruga sinä
uä-dfersåthre Bugislef till sin efterträdare, och ställde slottslofven tlH
bönom eller de andra pommerska slägtingarne6). Deribre
fordrade rikséhs råd 4435 att slottslofven skulle återkallas från
«utlättdskom herrom till rikéti i Sverige fritt igen», och’
konungen måsté lofva > att den skulle öfvergå till dem som välldes af
riksens män till konung efter honörn16). För att för framtiden
■■■}!■) »v■ m» ■■■» :«t ’ ■?
,*) Förlikningen mellan Ivar Axelssonpch Sten Sture ;1483, konung
Hans förlän in gsbref tiil Sten Sture d. ä.
l*) Om de vilkor på hvilka hertigarne af fiirger Jarls hus innehade
sina län sakna vi underröttelse. Att de egt att uppbära alla kungliga
inkomster -deråf är troligt, men huruvida deras län. voro ärftliga kan ej
af$}r*s> Efter freden i Kolsäter 1305 betingades att hertig Erik-skulle
återfå Nyköping; men att det skulle efter hans död återgå till kronan,
och ’hans barn ej hafva någon rättighet dertill utan konungens nåd
(flvitfeld p. 326). Deremot sedan hertigarne fått Öfverhanden,
stadgades genpm freden i .Helsingborg att den ena af dem skulle ärfva den
andrå (Er. OL p. 89. Sv. Dipk N-° 1690) och genom häfdebytet 1315
garantera de hvarandras arfvingars rätt (Sv. Dipl. N:o 2032).
. 3) Redan före unionen finner man dylika stadganden, i hertig Eriks
och Waldemars nyss citerade bréf 1310, och Häfdebyte 1315, i konung
åtagni fördrag med sin son konung Erik 1357 (Hadorph till Rimkr.); en
följd af då gjorda delningar mellan furstarne.
4) Se Styffes uppsats om Aristokratfördömandet i denna tidskrift*
häft. 3 s. 162,
a) Se rikets råds och menige inbyggares skrifvelse till Norge och
Hansestäderna 1434 (Hadorph till Rimkr. p.. 77).... ,
e) Rikets råds förbindelse, långholmen dagen efter Laurentii 1435.
Konung Eriks och rikets råds förlikning, Stockh. Calixti dag 1435
(Hadorph till Rimkr, 93—94).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
