- Project Runeberg -  Tidskrift för litteratur / 1851 /
287

(1851-1852)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

mUftrkkras så, attdeionobade sina lan på räkenskap och
kanske ej på säfcdeles fördelaktiga vilkor. Åtminstone är det sä-«
kert att en af:dem, Magnus Gteu, förrådaren yid Gottland, på
sådaftt. sått innehade F&la&d, ty man har ännu q var den dom
hvarigenom , konungen tillerkunoes ersättning af hans egendom
för den del af uppbörden i Finland som ej blifvit redovisad Ä);
Gaoska tydligt uttalas denna skilnäd, mellan län: på räkenskap
eeh län på tjenst i ett bref af Gustaf I till Nils Svensson på
Qfo&berg i Bahttsläa: «Som chi ,OSs i sistens . tittskref viljande
förveta, om du skulle behålla Wtken på räkenskap eller Vi
ville unna dig henne i födäning, der du då ville hålla oss utaf
efc hop folk till vår och riksens tjenst, o. s. v.» *).
Naturligtvis-öfverensatämma dessa, län på räkenskap mera med en
sed-narei tids begrepp om emheismttn; man det är troligt nog att
jusvågare konungamakten var, desto sällsyntare voro de.
i! Det fanns också län som konungen icke öfverlät åt andra,
utan som han sjelf a hade i värjo», «som lågo vid hans
Fatar-bur», d. v. s. som han .lät förvalta genom sina enskilda tjenare
ooh besatte med sina egna krigare, och af hvilka inkomsterna
gingo in till hans skattkammare. Hade den teori som man
sedermera; uppgjort för läosväsendet, och h var till de svenska
Jagaroe gify A anledning, någonsin i praxis, vari t strängt
gällande., så skulle visserligen alla iänsinnehafvare till konungen stått
i samma förhållande såsom hans tjenstemän. Men då de stora
herrarnes egenskap af tjenstemän alltför mycket stod tillbaka
för den. af provinqiella magnater, så var det en betydlig skil—
nad om ett län innehades; af en konungs enskilda: tjenare, eller
t. ex. af: ett riksråd, om också på räkenskap a).‘

Brings SamL II. 251.

Till Nils Svensson på Oloffsborgh, Oosd. i första vecken fasta 1525.
R. Reg. f. 259. i

s)~Calm. Rec. 1483 jj. 32 nSmner- tre slag af lån: Lån oppa
thiä-nist, län i pantb, och län oppa rekenskap, som här sättas liktydigt med
län som leggia widh war Fadebwr. Hår bestämmes nemligen, att ko*
nungen ej skulle förlägga sitt hoffolk och sina småsvennér i län som
voro gifna i pant eller på tjenst, utan endast i sådana län som voro
gifna på. räkenskap eller som konungen sjelf hade i sin värjo, hvilka
två sistnämda slag af län i detta afseende kunde ställas tillsammans^
alldenstund inkomsterna från dem begge helt och hållet eller till någon ,

Tidskr. för Litt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:24:18 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tflitt/1851/0293.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free