Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
från förbundet med Ryssland och löfte att återställa de gjorda
eröfringarne åt Turkiet genom konvention i Reichenbach & 27
Juli hade tvungit kejsarinnan till moderation, på samma gång
som denna genom fredspartiets seger öfver Herzbergska
arron-deringspoliliken åstadkomna förändring i preussiska konungens
system hade ytterligare upplyst Gustaf III om otillförlitligheten
af de allierades löften.
Det är onekligen för fosterlandskänslan upplyftande att efter
de förödmjukelser som Sverige nära ett sekel lidit ej allenast
genom krigets olyckor utan äfven genom neutrala eller
vänskapliga makters försåtliga inblandning och genom inhemska
faktio-ners stämplingar se en fred sluten oberoende af främmande
be-medling och som slutligen upphäfde ett långvarigt och för
svenska nationaläran nesligt anspråk af en mäktig granne. Jemte
ett klokt begagnande af gynnsamma omständigheter medverkade
konungens personliga fasthet och aldrig förtviflande mod, som
lifvade hans folk till efterföljd och bjöd aktning åt fienden, till
det lyckliga resultatet. Också var detta väl en af de bästa
frukterna af det nya regeringssättet, om just ej af den nyaste
stats-hvälfningen. Man tänke sig ett sådant krig och en sådan
fredsunderhandling under en aristokratisk styrelse i lika maktegande
ständers namn! Hvilket fält till intriger skulle ej hafva varit
öppet för de främmande ministrarne, som med stigande otålighet
och ifver sökte afråda konungen från en separatfred!*). En gång
jemte Turkarnes inneslutande i freden utgjorde tvisteämnet. Om denna
sednare omständighet, på hvilken vi här ej kunna närmare ingå, hänvisa
vi till konungens berättelse.
*) Se t. ex. Borckes och Sir Sidney Smiths bref till konungen. Smith,
den sedermera ryktbare engelske amiralen, som tjenstgjorde å svenska
flottan, brefvexlade derom med Liston och relaterade dennes yttranden
till konungen. Han hade på våren varit använd i en särskild
beskickning till England för att påyrka hjelpsändning i penningar och skepp,
äfven utan framgång. Äfven han söker för sin egen del såtom god
Engelsman att afstyrka konungen från särskild fred med kejsarinnan,
antydande de faror genom inre och yttre stämplingar som deraf skulle
uppstå. ”Om freden blifver ett oberoende verk, skola de — England
och Preussen — lemna Sverige eller rättare konungen af Sverige åt
sitt öde, emedan, han vill så; se der deras raisonnement, som jag
känner af vårt hofs sätt att tänka i det föregående.” Bref d. 29 Juli i
Gustavianska samlingen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
