Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hållandet med fraktvinsten, som för utförda varor plägade stiga
till 300,000 rdr och derutöfver, men gick 4789 allenast till
40,289 rdr, 4790 till 36,873. Sveriges fraktutgift till
ut-ländningen gick tillförene sällan till 450,000 rdr, men 4789
till 244,982 rdr, 4790 till 258,454 rdr.
Fraktförtjen-sten på medelhafvet hade under krigsåren förminskats från
200,000 rdr årligen till 25,000 rdr. Ostindiska kompaniet,
hvars vinst i årligt medeltal från början af dess tredje
ok-troy 4767 hade utgjort 353,245 rdr och hvars rörelse
dessutom för nationella förtjensten varit af betydenhet, kunde ej
drifva den efter denna tid med samma styrka, emedan den för
dessa år påräknade vinsten uteblef då för osäkerhet i nordsjön
de utevarande skeppen ej vågade sig hem. Efter 4803
inställde kompaniet alla vidare expeditioner. Antalet af
stapelstädernas till utrikes seglation använda fartyg, som på 4 780-talet
gick till 4000 med 9000 mans besättning, är för krigsåren
upp-gifvet blott till 200 fartyg med 4500 man *), hvilken
förminskning var ej allenast en medelbar följd af den hämmade rörelsen
utan äfven deraf, att fartyg och sjöfolk måste användas för
armeens och flottornas behof.
Se der några drag af den dystra skugga som omgaf den
genom segern och freden lysande taflan! Med denna, som Gustaf
förstod att på så skimrande sätt utbreda, kunde han tysta —
visserligen icke historiens vittnesbörd — men väl det
ögonblickliga utbrottet af det dofva missnöje hvars flesta
anledningar beklagligen voro grundade. Förgäfves kunde likväl det re-
1840 2,908 — 104,919. 1,534 — 90,009.
1846* 4,025 — 124,321. 2,241 — 148,448.
1848 3,031 — 111,041. 2,342 — 110,773.
*) Elers, Stockholm. III. 334 och Palmblads uppsats om näringame i
Skandia. V. 268.
1848 egde stapelstäderna tillsammans 962 fartyg om 66,459 läster.
Jemte öfrige städer, köpingar och landtmän 2,440 » » 100,842 »
Deraf begagnades till utrikes sjöfart 793 » » 63,070 »
med 1,234 skeppare och 7,812 mans besättning. Åren 1805 och 1815
utgjorde antalet sjöfolk (med undantag af Finlands) äfven mellan 7 och
8000, men nedgick sedan så att det ej öfversteg 7000 förrän 1841.
År 1849 var sjöfolkets antal förökadt till 8,024 och fartygens till 2,624
om 107,893 läster. Se Komm. Koll berätt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
