- Project Runeberg -  Tidskrift för litteratur / 1851 /
345

(1851-1852)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

suitat af alla hans felsteg afvisas, som låg i penningväsendets
förvirring, hvilken genom kriget hade nått sin höjd. Konungen ’
hade vid 1772 års början emottagit en riksgäld af 5,990,000
rdr, som väl blifvit till en stor del afbetald men genom nya lån
åter uppgått till 6,250,000 rdr vid riksgäldsdirektionens
inrättning 1778 samt ytterligare blifvit ökad till 10,325,000 när
kriget utbröt. Likväl hade till denna tid statsinkomsterna
blifvit förhöjda i årligt medeltal med 405,066 rdr, hvilket på 16
år gör 6,481,056 rdr och subsidier influtit för ungefär 5,400,000
rdr. Flera millioner hade åtgått till intressen och provisioner
m. m. På kursen hade endast under Ruuths förvaltning
förlorats 238,900 rdr4). Med ett sådant finansverk och sedan
kriget redan var börjadt mötte konungen 1789 års ständer. Ej
utan svårighet från adelns, presternas och böndernas sida *) **)
erhöll han garanti för betalningen af kostnaden för 1788 och 1789
årens fälttåg till ett belopp af 10,712,000 rdr, som tillika med
den gamla gälden skulle förvaltas af riksens ständers fullmäktige
i det s. k. riksgäldskontoret.

Det var ej en fullkomligt ny inrättning. Redan 1719 hade
ständerna, liksom de öfverlemnat vården om statens öfriga
ärenden åt sina fullmäktige — så voro och så kallades stundom
öppet riksens råd — äfven uppdragit betalningen af riksgälden
åt sådane, hvilka äfven med framgång förde förvaltningen, till
dess partihvälfningen 1738 inträffade. Efter densamma uppstod
oreda genom användandet af de till gäldens afbetalning anslagne
medel på andra håll, och Mössorna, som 1766 anställde den
bekanta räfsten med Hattarne, funno då får godt att upphäfva detta
kontor samt införlifva riksgäldsförvaltningen med statskontoret ***).
På föranstaltande af Liljencrantz skildes statsverket från denna
förvaltning åter 1778, då den sednare ställdes under en
särskild direktion likväl med finansministern i spetsen, ehuru
resultatet, såsom ofvan blifvit nämdt, ej svarade mot hansafsigt,

*) Uppgifter och beräkningar grundade på Statsutredningens Berätt. 1794.

**) Se Berättelse om riksdagen 1789 af O. Wingquist i Frey 1844,
s. 508.

***) Riksd. besk hos Modée, VIII, 8/ 7220. Summan af kontorets
utbetalningar från 1738 hade utgjort 30,617,000 daler s. m., hvarutaf

10,657,000 hade utbetalts till andra ändamål än riksgälden; s. st. sid. 6097.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:24:18 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tflitt/1851/0351.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free