Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gernas ordnande. Han påyrkade derföre sommaren 4791 en ny
riksdag för att få ständernas garanti för den nya skulden samt
grunden lagd till en realisation af riksgäldssedlarne genom
öf-verflvttande af riksgäldskontorets skulder på banken, som
der-emot skulle få kontorets inkomster. Riksgäldssedlarne skulle
utbytas mot bankens, och på detta sätt riket endast få e 11
gångbart mynt. Dock fordrades tilJ allt detta att regeringen hade
ett sådant inflytande på bankens styrelse, att i alla händelser
en skadlig status in statu hindrades.
Man ser således plan till en realisation redan då påtänkt,
liksom till riksgäldskontorets indragning. Ibland andra skäl som
Håkanson använder för att häfva konungens betänkligheter i
af-seende på ständernas sammankallande är äfven den såsom han
då trodde hos folket alltmer utbredda öfvertygelse att bankens
helighet vore skadlig och att man borde nyttja dess biträde till
rikets fördel. Bankens eget tillstånd gåfvé konungen en
fullkomlig anledning. Den skulle efter sakens natur antingen
förtäras af sig sjelf eller bönfalla om hans hjelp *). En sådan åsigt
hyste äfven Wailquist **). För att öfvervinna svårigheterna att
styra riksdagen framställer Håkanson i främsta rummet
nödvändigheten att bereda folket till den öfvei tygelsen att regeringen
noggrannt vårdar de allmänna medlen och genom
indragningar, sådana som med kavallerierna redan skett och som verkat
mycket godt, lindrar folkets bördor. Bondeståndet skulle vinnas
genom tillåtelse att få deltaga i bankens styrelse. Borgarnesom
till större delen innehafva utredningens obligationer ville gerna
riksdag. Armfelt säger visserligen i sitt bref till konungen af s: d. och
d. 29 Juli att H. insett nödvändigheten att Sverige för sin egen skull
uppbjelpte de franska affärerna, men så väl Håkansons eget bref och
konungens svar derom till Armfelt som dennes föregående bref af d. 29
Juni vederlägga det. Uti det sednare säger A. att han ej ännu vågat
tala om dessa angelägenheter med H. «i anseende till hans ytterliga
o-benägenhet mot allt, som kunde inleda oss till alt bjelpa de så kallade
aristokraterna.»
*) Bankens sedelstock hade också från 1788 till 1791 års slut
nedgått från 6,520,000 till 3,508,000 rdr, och dess metalliska kassa från
5,025,000 till 2,897,000 rdr. Skogman, I. 92, 95. — Schwerin har
p. 242 en mindre summa för bankens sedelstock 1791.
**) Se hans berättelse om riksdagen 1789. -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
