Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hafva betalning för dessa; presterna hafva alltid utsigt på
pastora ter, hattar och stjemor m. m. samt för öfrigt har
konungen 400 t:r guld i sin kassa. Hemliga utskottet skulle
utnämnas af konungen och i förening med bankoutskottet afgöra allt.
Plena skulle endast få besluten till sin kunskap samt
öfverlägg-ningarne göras så korta som anständigheten fordrade, och i
värsta fall egde konungen alltid riksbasunen i sina händer *).
Yi firma der uppränningen till den blifvande riksdagen och
dess fysionomi företecknad. Men konungen var långt ifrån att
ännu gifva sitt bifall. «Blotta tanken derpå», säger han,
«kommer mig att bäfva. Utgången af ett fältslag är oviss, men om
man slåss med mod kan man äfven när man förlorar slaget vinna
ära; så är det icke med detta andra slags krig.» Konungen
fruktade för adelns hämd och omöjligheten att styra detta illa
organiserade stånd utan nya hväifningar. Sedan han i 20 år
bekämpat faktionerna var han vid 45 års ålder trött dervid.
Enda möjligheten till en gynnsam utgång såg han i franska
konungamaktens återupprättelse, som derföre borde föregå, och
hvarefter han kunde beherrska sinnena i stället för att köpa
dem**). Emedlertid felslogo förhoppningarna om betydligare
pen-ninghjelp från Ryssland och behofvet af statsskuldens ordnande
genom andra medel blef alltmera trängande. Men det var
e-gentligen icke derigenom som konungens obenägenhet för
ständernas sammankallande skulle öfvervinnas.
Det hörer till enväldets karakter att icke fördraga lagliga
råd-gifvare. Då behofvet af råd för hvilken regent som helst
likväl -är oundgängligt, så ikläder sig rådgifvarekallet en egenskap
af slump och tillfällighet, som är både skadlig för ärenderna och
långt ifrån att befrämja den dermed förenade afsigten af
regen-tens fullkomliga oberoende. Den sednare perioden af Gustaf lILs
regering är derpå ett exempel. Konungen trodde sig beherrska
sina ministrar och gunstlingar genom deras behof af hans ynnest
och genom den allmänna täflan derom hvari de försattes. Utan
*) Håkansotis förr nämda memorial. Detta Håkansons steg var för
Wallquist obekant; åtminstone nämner han derom intet.
**) Konungens br. från Aachen till Armfelt d. 14 Juli 1791. Tr. i
konungens Sami* Skr. men med många uteslutningar och förändringar.
Vi hafva begagnat den handskrifna saml.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
