Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Öfversigt.
Akftiemlak dtopntiitlo—Uttwiin1»
Man kan i allmänhet göra den anmärkningen om de svenska
veten-skapsidkarne att de äro föga produktive. De kunna vara flitiga och
trägna att inhemta kunskaper, de kunna utmärka sig genom lärdom ooh’
skarpsinnighet, men i allmänhet äro de obenägna att flytta sitt ljus ur
studerkammaren och låta det lysa för menniskorna, Yi hafva t. ex.
haft utmärkta akademiska lärare, af hvilkas snille ooh mödor vid deras
död intet annat spår varit öfrigt än deras personliga inverkan på sina
omedelbara lärjungar och några dissertationer, som nästan ingen läser;
ty de blifva äfven af det skäl okända och olästa att de endast äro
till-gängliga vid universiteterna, der några få exemplar gömmas på biblio*
thekerna och af enskildta sakkunnige; hela den öfriga upplagan är inom
kort förstörd, och sedermera faller ett sådant arbete icke i händerna
på någon annan än den som enkom söker det och ofta nog kan han
hafva svårt att finna hvad han söker. Det mundtliga föredraget har
onekligen i vissa afseenden företräde framför det skriftliga; det är mera
lefvande, varmare, åskådligare och gör för ögonblicket större intryck;
deremot kan ej nekas att det snarare förklingar, att det lättare ger
anledning till misstag och att dess verkningskrets är vida mera inskränkt*
Författaren verkar numera både på ett större antal och för en längre
tid än föreläsaren, och bokpressen är vår tids förnämsta katheder eller
tribun. Så mycket mer kan man beklaga våra lärdes tröghet att
uppträda som författare. Hvad vi sagt om de lärde gäller ock om våra
embetsmän, af hvilka ganska många borde ega både yttre Qch inre
medel till litterär verksamhet, ehuru så ytterst f& begagna sig deraf,
Mångskrifveri är visserligen ingenting önskvärdt, men den frågan kan
dock uppkastas, huruvida af två onda ting det ej vore att föredraga
framför denna liknöjdhet och tröghet hos de kunskapsrike, aom låter
den läsgiriga allmänhetens behof tillfredsställas af den lösa eller uala
litteratur, som utgör största delen af vår bokhandels produkter. Vi
förbise här ingalunda, att sjelfva arten af den sanne vetenskapsmannens
verksamhet hindrar honom att i produktivitet täfla med den egentliga
hokmakaren. Ett vetenskapligt arbete fordrar tid och möda, det
skakas ej ur armen med samma lätthet som en roman eller en pamflett.
Och måtte den tid vara långt aflägsen då man vill bedöma en
vetenskapsmans duglighet efter arktalet af hans böcker. Men det ligger dock
många grader mellan att skrifva för mycket och att skfifva ingepting,
Det kan vara intressant att pftersinna hvarifrån denna tröghet
härleder sig hos dem» som veta något, att framlägga sitt vetande för en
större allmänhet. Nationallynnet kan hafva någon andel deri, men
andra orsaker måste antagas såsom åtminstone samverkande om ei
huf-vudsakliga. Dit räkne vi den omständigheten att man hos osa sent
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
