Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
slutar ’sina elementarstudier, och att man så föga och så sent får
någon öfning och vana att sätta sina tankar på papperet. Vid den
ålder då man i flere andra’ länder slutat sin akademiska kurs, blir
man hos oss dimitterad till universitetet; då återstår ännu en *flerårig
kurs i elementarstudie’ med ’mycken lefxläshing men* ringa eller inga
anspråk på egentlig sjelfverksamhet. Har man då, såsom i
allmänhet kan antagas varat fallet, vid 25 års ålder tagit sin examen, d&
först kan den, som ej genom de förberedande studierna förlorat all
lust, och som icke helt och hållet måste egna sig åt näringsomsorger,
få begynna att på allvar sysselsätta sig med någon vetenskap; men
innan han hunnit bräcka dess skal är den första ungdomen förbi med
dess liflighet, dess begär att fresta sina krafter och att verka utåt;
— man drager sig tillsammans inom sig sjelf, njuter af det
kontem-plativa lifvets lugn och skyr tillbaka för beröringen med den profana
allmänheten. Här är ej stället att undersöka hvar orsaken till denna
långsamhet i elementarbildningen ligger. Men då den finnes, då de
Jägre läroverken upptaga så många och dyrbara år af ungdomstiden,
så borde de ock vära betänkta på att ej blott utbilda ynglingens
recep-tivitet och öka hans kunskapsmått utan ock att framkalla och leda hand
sjelfverksamhet och produktivitet. Uppfostrans ändamål är icke blott
att meddela kunskaper, utan bör väl också ännu såsom i det gamla
Grekland vara att lära den blifvande mannen att tänka redigt och att
redigt uttrycka sina tankar. Men då numera det skrifna ordet är det
vigtigaste uttrycket för tanken, så borde ock öfningen att i skrift
uttrycka sina tankar ingå såsom en vigtig beståndsdel i den allmänna
undervisningen. Visserligen meddelas också någon öfning häri genom den
så kallade kria-skrifningen; men huru knapphändig denna öfning är^
kan t. ex. visas deraf, att den som nedskrifver dessa rader, ehuru han
i fyra år bevistat ett af rikets gymnasier och afgått derifrån med
fullständiga afgångsbetyg, likväl under den tiden aldrig fick skrifva någon
enda kria.
Pen filosofiska fakulteten har allt mer och mer blifvit ett högre ele-r
mentarläroverk och dess kandidatexamen den sista skolexamen. Att då,
yid 25 års ålder, komma ur skolan är just icke för tidigt. Emellertid
har jemte den egentliga examen äfven ett prof på kandidatens förmåga
af sjelfverksamhet blifvit honom ålagdt uti den offentliga disputation,
som måste föregå promotionen. Ursprungligen skulle examen anses
bestå af två delar, det mundtliga förhöret och den skriftliga äfhandlingen
med dess offentliga ventilation, men under det att det förra profvet
alltmer blifvit hufvudsak, har det sednare till den grad nedsjunkit till
en blott formalitet, att många kandidater uppträdt med
gradual-disputa-tioner på språk som de icke ens kunnat läsa innantill. Under sådana
förhållanden har filosofie kandidatexamen naturligtvis ej kunnat anses
såsom en pröfning af den unga mannens mognad och förmåga af
sjelf-verksamhet, och den stolta titeln af philosophiae doctor et artium
libe-ralium magister har oftast ljudit såsom en ironi. Detta urartande har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
