Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
visserligen säga att det ej är för mycket om balfva antalet af magistral1
kan skrifva en försvarlig disputation; emellertid år detta antal vida
större än det brukar vara, och man kan till en annan gång hoppas
ett ännu gynnsammare förhållande. Af dessa 47 disputationer firo 10
historiska och archmologiska, 10 klassisk t-filologiska, 2 orientaliska, 5
filosofiska, 2 estetiska,. 2 matematiska, 3> topografiska, 3
naturalhisto-riska, l paedagogisk. Af de historiska behandla de flesta något ämne
ur fäderneslandets historia och vi skola begynna vår öfversigt med
dessa, dervid hufvudsakligen följande ämnenas kronologiska ordning*
Sveriges medeltid har gifvit trenne af kandidaterna ämnen tilli sinä
afhandlingar. Hr L. G. Helén har skrifvit om «medeltidens
feodalsystem med särskildt fästadt afseende på dess inflytelse uti Sverige.)»
Förf. uppräknar såsom källor för sitt arbete de kflnda skrifterna af
Guizot, Hallam, Geijer, Nordström m. fl. allt arbeten, som, med
Undantag af Taciti Germania, icke äro källor utan bearbetningar af
källorna. Man får således här ej vänta några nya resultater grundade på
egna sjelfetändiga forskningar, utan på sin höjd en redig och åskådlig
kompilation af andras arbeten. Men att sammantränga ett 6å vidlyftigt
ämne inom 12 sidor är sannerligen ingen lätt uppgift, och vi kunne
ej erkänna att förf. löst den på ett tillfredsställande sätt.
Framställningen af feodalsystemets inflytelse i Sverige består deri, att förf.
sedan han efter Hallam fcppräknat de fem vigtigaste privilegier, som
till-kommo de franska baronerna, gör en slags undersökning, huruvida
samma privilegier åtnjötos af den svenska adeln, hvarvid han besynnerligt
nog endast i förbigående nämner de grefliga och friherrliga, samt
alldeles* förbigår de furstliga förläningarne och privilegierna. Med det
trånga utrymmet har förf. ej hushållat bättre än att han uppoffrat en
hel sida på frågan om svenska adelns rättighet att slå mynt, hvaremot
adelns skattefrihet endast upptager ungefär en half.
Hr Z. Grape har valt ett högst intressant ämne för sin
gradual-disputation, då han företagit sig att gifva en «öfversigt af kulturens
tillstånd i Norrland under katolska tidehvarfvet.» Norrlands uppodling
faller inom historiens område och kan derföre följas med mera
noggrannhet än de öfriga svenska landskapernas. Norrland har också
andra egendomligheter. Åkerbrukets relativa obetydlighet och faror, de
rika tillfällena att upptaga nybyggen, och aflägsenheten från de rikare
landsorterna, der de politiska striderna utkämpades, hafva der hindrat
uppkomsten af en godsegande aristokrati, hvarföre bondefriheten i allä
tidehvarf der synes varit störst. Nödvändigheten att jemte åkerbruket
se sig om efter andra näringsutvägår har ock hos innevånarne
framkallat en vakenhet och företagsamhet, som ej just öfverallt utmärker
svensken. Märkvärdigt är att se huru samma näringar, som der ännu
idkas, redan för flera århundraden tillbaka voro i bruk. Lärftsväfnader
omtalas såsom en Helsingeprodokt redan i slutet af 1100-talet; och
handel och köpenskap nämnas i konungasagorne straxt vid första
berättelsen om landets bebyggande. En särskild klass af handlande voro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
