Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
med Ånimens närmare östra kusten; men då afloppet, som ge*
nombryter östra bergssträckan för ätt vid Köpmannabro kasta
sig i Venern, är besväradt af flera vattenfall och dess
hinder för kommunikationen med det inre landét icke blifvit
undanröjda, så är det ännu ej af den vigt, som det kunde vara.
Det andra af provinsens vattendrag den s. k. Dalbergsån
(troligen rättligen Dalborgsån, då den utfaller vid det gamla
fästet Dalaborg i Venern), bildas af tvenne åar, af hvilka den
ena, kallad Örsån, kommer från norr och grannskapet af
Öd-sköldsmoar, den andra’, Frändeforsån, ifrån söder och sjön
Hästfjorden på gränsen mot Väne härad och Bohus län.
Det tredje är Qvistrumselfven, som under namn af
Örekils-elfven uppkommer i trakten af Vestra Ed vid södra ändan af
Stora Led, och upptager Valboån, men till sin största del
tillhör Bohus län, och afbördar en stor del af Vedbo härads samt
nästan allt Valbo härads vatten i Gullmarsfjorden. De vestra
gränssjöarne Bogsjön och de trenne Komsjöarne hafva sitt
utlopp genom Kynneelf uti Södra Bullaresjön.
Den rådande bergarten i den fasta jordskorpan är gneis,
som har betydande inblandningar af qvarts, hälleflinta och
urkalk, samt här och der är betäckt af stora lager af glimmer-,
ler-och ch)orit-skiffer,‘ den sistnämda bergarten särdeles i
grannskapet af Animen. Talrika spår af silfver-, koppar- och
jern-malm äro funna i östra bergsträckan, men qvantiteten är på de
flesta ställen så obetydlig, att de nästan blott ega någon
märkvärdighet genom de förhoppningar och ansträngningar, som de
framkallat och gäckat.
Den hårda klippgrund, som upptager Dals likasom en så
stor del af Skandinaviens areal, visar i dagern samma å norra
sidan rundslipade och ifrån norr till söder refflade yta som i
närliggande provinser, och är äfven här utan förmedling af
andra neptuniska bildningar mestadeles betäckt af sand, hvilken
ofta finnes lägrad i långsträckta åsar, med riktning från norr
till söder och inblandningar af mycken kullersten eller rullsten
— företeelser som utan tvifvel hänvisa på en hafsström, som
en längre tid framstrukit i samma riktning, som landets åsar
och refflor, samt bortfört de lösare lager som förut möjligen
funnits der.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
