Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mer egendomlig för Dal är den betydliga höjd, hvartill
hafsspäckor af ännu i Ishafvet 1 ef vande arter här anträffas
inemot 509 fot öfver hafvets yta, ett fenomen som i öfrigt blott
blifvit iakttaget i kusttrakterna ocb till en vida högre nivå,
samt bevisar att landet blifvit upplyftadt öfver hafsytan sedan
den förenämoda hvälfningen slutat och i det hela nuvarande
klimatiska och organiska förhållanden inträdt, ehuru måhända
till följe af en annan fördelning mellan land och haf mera
öf-verensstämmande med Ishafvets än med Ka t tegats.
Jordytan företer ännu andra märkvärdigheter, hvilka
måhända vore förtjenta af geologernas närmare uppmärksamhet. Här
finnes t. ex. utom de nämnda sandåsarne med riktning i norr
och söder äfven stora stenåsar eller i orten så kallade
«sten-harg», utsträckta i öster och vester och sammanhopade af
skarpkantiga block från $ till 4 alnars genomskärning, då de
förra bestå af sand och kullersten. Äfvenså är landet, särdeles
i dess vestra delar, rikt på s. k. jättegrytor eller bergkittlar
(förf. känner 75 sådana), och företer dessutom vid Steneby
några dermed likartade, ofantliga niächer, utsvarfvade i branta
bergväggar ända till en storlek af 4$ alnar i bredd och höjd
samt 7 alnars djup inåt berget, uppöfver hvilka nischer finnas
ännu andra ursvarfningar i klippväggen. Att dessa
urholkningar äro en följd af vattnets rörelser lärer icke kunna
bestridas, men om de härleda sig från vanliga vattenfall, hvilket med
antagande af en betydlig förändring i nejdens nivåförhållanden
väl låter tänka sig, eller från rullsten sflod en, eller möjligen från
ett s. k. «glätscherloch» (ett vattenfall som uppkommer genom
isens smältning på något ställe af en glacier) vore högst
intressant att få närmare utredt*).
Ehuru landet saknar de nyare formationer, som för
vegetationen äro förmånligast, är likväl landets flora mindre fattig än
man skulle väntat, emedan bristen på öfvergångsberg i viss
mån ersättes genom de lösa skifferlagren vid sjöarne Animen
*) Nya bidrag till utredandet af denna fråga torde möjligen kunna
hemtas från de i år vid Gunnebo nära Göteborg upptäckta jättegrytor
ocb ursvarfningar som upptaga en smal genomskärning af en
der-varande bergås.
Tidskr. för Litt.
/A
f: *
»*
i *> t t *
\ :
31.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
