Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
484 Krigshändelser: Sjuärskriget.
förf. meddelade dokumenter visa, icke voro fiendtligare stämda
emot Dal boa me, än att de under Sten Sture d. y. belt
vänskapligt underhandlade med hvarandra, och på egen hand
af-slöto en s. k. bondefred till undvikande af ömsesidiga plundringar.
I resningen mot Christian II togo Dalboarne en så verksam
del, att det uppgifves det 1500 man dervid gripit till vapen;
måhända Yoro de till en del lockade af löfte om nedsättning i
skatterna, åtminstone har deras anförare Nils Olofsson i
Vester-götland användt detta argument för att vinna allmogen. Vid
Christians återkomst till Norge år 1534 blefvo hans försök att
uppvigla Dalboarne utan framgång, och konung Gustaf kunde i
stället räkna på deras biträde vid hans fördrifvande. Äfven vid
de andra oroligheterna under konung Gustaf I förblefvo de
trogna, ehuru de hade lika stora eller ringa skäl till missnöje
som Dalkarlar och Småländningar, och landet åtnjöt under hela
hans regering ett oafbrutet lugn.
Med konung Erik XIV:s tid begynner deremot för Dal en
kedja af de svåraste missöden, hvilka sedan vid hvarje ny
brytning med Danmark förnyades. Redan före utbrottet af det
s. k. Sjuårskriget blef af allmogen hvar tredje man uppbådad,
och måste en stor del af året 4563 ligga i fält dels inom och
dels utom landets gränser. Men infall i Norge ville allmogen
i det längsta undvika, och åberopade såsom skäl en uppgjord
förlikning mellan Norskar och Svenskar, så att man på den
orten icke skulle häfva något fiendtligt att befara. Följande vår
afslöt också fogden Mauritz Stake en ny s. k. bondefred med
Vikboarne, hvilken dock af konungen ogillades, och
grannpro-vinsen hotades i stället med mord och brand, om den ej ville
underkasta sig, en hotelse som med tillhjelp af uppbådad
allmoge sedan ock sattes i verket, hvaremot 55 hemman å denna
sidan gränsen blefvo vid fiendens ströftåg afbrända. Emellertid
synes det som hos grannarne i Viken deras obenägenhet mot kriget
hade fortfarit, då i början af år 4 565 deras fogde måste afstå
från ett tillämnadt infall på Dal, emedan det för detta
ändamål samlade folk skingrat sig. De våldsamheter som svenska
trupper sedan på konung Eriks befallning år 4 567 utöfvade vid
ett infall i Norge, fick Dal och Verinland året derpå i rikt mått
vedergälla, då i den förra provinsen 284 och i den senare 665
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
