Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
man vet ingen företagit sig att öfversätta det Nya Testamentet
på landets språk. En af Gustafs föi^ta omsorger blef derföre,
att få en sådan öfversättning utgifven från trycket, och sedan
att dagliga föreläsningar deröfver måtte hållas i skolorna, samt
skickliga lärare tillsättas så väl i försa ml inga rne som skolorna i
hvilka senare icke heller borde försumma de i statens hvärf
nyttiga ämnen. Men reformationen, som minskade så väl guds-*
tjenstens som presteståndcts yttre glans och det
hemlighetsfulla i dess väsende, föranledde till en början äfven en sådan
minskning uti antalet af dem, som besökte skolorna, att konung
Gustaf flera gånger måste låta utgå uppmaningar till folket att
sätta sina barn i skola, emedan de eljest icke kunde få några
prester*). I öfrigt synes konungen visserligen under första åren
af sin regering hafva sjelf direkt ingripit i undervisningsverket,
hvilket hittills icke ansetts tillhöra den verldsliga makten. Men
i den mån han öfvertog dispositionen af kyrkans medel, anord-
-nade han äfven underhåll för skolmästare och studerande och
det ej blott vid alla de skolor hvilka förut funnos, utan äfven vi^J
flera nya, hvilka under hans tid blefvo inrättade, såsom i Geflé,
Lidköping, Arboga, Helsingfors, Elfsborg och Tuna. Understöd
lemnades äfven för många som ville besöka främmande
lärosäten. Ar 1516 voro nära 300 tunnor af tionden i Linköpings
stift anslagna dels till underhåll för fattiga «studenter», och
dels till djeknarne i Linköpings, Jönköpings och Kalmar skolor**).
Fem år senare voro 18 svenska studerande på en gång vid
universitetet i Wittenberg, deriblaDd 4 adliga och 4 .magistrar ***),
flera bevisligen med understöd af kronan.
nämner såsom befintliga i Kammarkoll. arkiv, bestå blott af livad vi
skulle kalla psalm- och koralböcker, handböcker och dyl. lämpadt för
den då brukliga gudstjenst, samt skrifter i romerska lagen,’ alla på
latin. Något historiskt har ej deribland kunnat anträffas, med undantag
af ett par påfxebullor. Af kloster-biblioteket, som Gustaf lät hemtu från
Vadstena, finnes kanske just derigenom en god del räddad, dels i
Upsala och dels i Stockholm i Kongi, biblioteket.
*) Thyselii llandl. rör. Sv. Kyrko.hist. II. 25G. llandl. rör. Gustaf I:s
Ilist. 11. 155, V60, *263.
• \
**) Jfr. ett sammandrag af tiondelängderna i Kammarkoll. arkiv.
***) Enligt ett förslag öfver gåfvorna vid drottning Margaretas
be-grafning, vid hvilket tillfälle de inhemska skolornas lärjungar äfven blefvo
ihågkomna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
