Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
folknöjena i utlandet. Hr Kay prisar den friska glädtighet, och
den ödla anständighet som i allmänhet utmärker land t folkets
dansgillen i Tyskland, och särskildt de s. k. Kirmessen
(kirch-messen), i hvilka äfven medelklassen deltager jemte arbetaren.
Få excesser, om ens några, begås vid dessa fester. Föräldrarne
åtfölja nästan alltid sina döttrar. Sjelfva dansen, i hvilken
äfven de fattigaste landtmän deltaga, är lika god och åtföljd af
lika mycken värdighet och elegans som i de första balrum i
London. Om ock någon öfverdrift kan ligga i denna
uppfattning, synes skilnaden mellan karakteren af de lägre klassernas
nöjen i de särskilda länderna vara stor.
Att sådana förhållanden äfven fördelaktigt inverka på folkets
helsotillstånd är naturligt. Mången fabriksarbetare sysselsätter
sig jemte sin familj om aftnarne med skötseln af sin täppa eller
sitt jordstycke. Man kan ej nog högt skatta fördelarne af ett
sådant förhållande. Efter sitt dagarbete i faktorierna erfar han
en kropps- och själskrafterna stärkande vederqvickelse af
arbetet i friska luften och vinner derjemte några ekonomiska
fördelar, samt sättes i tillfälle att genom flit och sparsamhet
för-värfva ett visst socialt oberoende. Han räddas från
hopplösheten — denna outtömliga källa till laster och lidanden.
Barnens dagliga och regelmessiga besök i skolan och den ordning
vid hvilken de der vänja sig afhålla dem från det förderfliga
vistandet på gator och torg samt utöfva en gynnsam återverkan
äfven på vanorna i föräldrahemmet, under det grunden lägges
till barnens egen helsosamma utveckling i fysiskt afseende.
Besittningen af ett stycke jord eller hoppet att förblifva egare
dertill skänker landtmannen en känsla af oberoende och förtröstan
på sig sjelf, som minska pauperismen i landet och befordra
tref-nad, ordning och lugn i samhället. De länder, i hvilka jordens
delning är tillåten och lättheten att förvärfva eganderätt dertill
gynnad, äro jemförelsevis mindre besvärade af fattiga*). Arbe-
*) I Preussen höres klagan Öfver pauperismen bland de beroende
ar-betarne, men deremot ingen öfver dess tillväxt bland de sjelfegande
åkerbrukarne. Villeneuve-Bargemont, Econ. polit. chrétienne, Bruxelles
1837 s. 201 beräknar antalet af de fattiga i förhållande till den öfriga
befolkningen såsom 1 till 30, olt lika gynnsamt resultat som i Spanien
och bäst näst Ryssland, samt tillskrifver detta inflytandet af ett högt upp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
