Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ull Tänkesätten blifva meta konservativa.
taren som ser vägen till förbättring af sin ställning för sig öp-*
pen, som ser många af sina likar framför sig på denna väg och
känner att de hafva att tacka sina egna ansträngningar för sin
framgång, följer detta föredöme och vill ej bero af allmänna
välgörenheten. Ännu mindre är den som redan förvärfvat sig
jord benägen dertill. De mödor som detta kostat honom och
det arbete som han nedlagt på jordens odling äro honom för
dyrbara för att han ej skulle uppbjuda alla Sina krafter till att
bibehålla sin egendom och förekomma dess uppoffring.
Naturligtvis gifves i detta som i många andra äfseeoden undantag,
men dessa bilda ej regeln. En sje!fegande landtman har äfvea
ett mycket större intresse i samhällets ära och lycka. Han
känner att han individuellt är införlifvad med styrelsens bestånd
och upprätthållandet af allmän ordning, och att hans egen
för-kofran är beroende af det folks som han tillhör. För att skörda
lönen för den möda som han nedlagt på jordens odling blifver
han obenägen mot hastiga och omogna förändringar som kunna
rubba det bestående. Ett system som tillåter så många som
möjligt blifva delaktiga af jordens besittning skapar derföre en
större fond af sannt konservativa tänkesätt. Erfarenheten
vittnar också att samhällena, hvilkas kraft och kärna jordens odlare
äro, uti dessa haft sitt starkaste värn, och alt på de tider,
under hvilka några få njutit frukten af odlarnes ansträngningar,
drifvel åkerbruk med öfverflöd på jordprodukter. Samme författare
an-gifver deremot för Schweitz i dess helhet proportionen såsom 1 till 10,
d. ä. sämst näst Portugal och England, men skilnad bör göras emellan de
protestantiska och katolska kantonerna och M’ Gulloch, som försvarar
systemet af stora egendomar, medgifver att fattigdomen i landet är i
af-tagande och att det endast är i Uri, Tessin och Wallis samt en eller
två andra kantoner som pauperismen är allmän. I Waadtland, hvarest
jordklyfningen gått mycket långt, var fattigskatten 1834 blott 1 s. 3 p.
på hvarjo person och mer än hälften af de familjer som bisprungos
er-höllo mindre än 13 s. Dessa familjer voro således med en ganska
liten tillökning i inkomster förmögna att underhålla sig sjelfva. I Argau
belöpte sig fattigskatten 1839 till 8 p. på hvarje person. 1 Ziirich ftr
den 2 Vt p. årligen. I Thurgau är äfven antalet af fattiga inskränkt. 1
Sachsen likaså enligt M* Cullochs intyg. Se Kay I. 96 ff., 142, 266
och M* Cullochs Geogr. Dictionary. I Sverige voro utgifterna för
fattigförsörjningen på hvarje person 1842 9 sk., 1847 12 sk. sv. b:ko
enligt Femårsber.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
