Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
monielet, ungefor på samma sätt som fransyskan ifrån den
normandiska eröfringstiden bibehåller sig inom det engelska. Men
besynnerligt nog, har det romerska namnet så väl på folk som
språk hos Grekerna sjelfva bibehållit sig nära nog intill vår tid,
medan man vid namnet Hellen fästat biföreställningen af hedning.
. Intet folk har i öfrigt genomgått så många och hårda
omskiften som just Grekerna och derunder bättre bevarat sin
nationalitet än de, likasom ingen yttre händelse i sednare tider
mera bidragit att väcka och utveckla nationalitetsbegreppet i
det öfriga Europa än deras hjeltemodiga frihetskamp. Vi erinra
blott om några de vigtigaste dragen ur deras sednare historia,
huru t. ex. den grekiska nationaliteten genom Alexander och
hans efterföljare väl utbreddes öfver hela det gamla persiska
. riket, men att befolkningen i hemlandet derigenom glesnade och
dess kraft likasom splittrades, så att man femtio år efter
Alexander hade svårt för att afvärja Kelterna, och att landet sedan
under de romerska kejsarne,’då andra olyckor tillstötte, ansågs
nästan såsom öde pch knapt kunde bära förvaltningskostnaden*).
Det var derföro naturligt att de stora folkvandringame för
grekiska kejsarriket skulle medföra nästan samma följder som för
det romerska. Man såg sig nödgad att först antaga främmande
trupper i sin sold, och sedan bosätta hela slammar inom rikets
område, för att med deras tillhjelp afvärja de öfriga
barbarernas anfall; men denna gästfrihet blef inom kort så belönad, att
den lejda gränsvaktaren gjorde sig till herre i en stor del af
landet. Redan i 6:te seklet hade dessa barbarer under
Ava-riska höfdingar hunnit fä fast fot på sjelfva Peloponnesus, der
de stiftade ett eget rike. Sedan en pest i midten af det 8:de
seklet hade på innebyggare utblottat det redan förut folkfattiga
landet, blef hela Hellas öfversvämmadt af Slaver, hvilka åt
landets gamla innebyggare tyckas hafva lemnat föga mer än
kuster och öar, emedan i det inre större delen af de gamla
ortnamnen gått ut och blifvit ersatta af slaviska. Men sedan
By-zantinarne hunnit hemta sig från sitt dåvarande betryck, blef
under det följande seklet landets sydliga del nästan helt och
*) Jfr. E. Curtius, Peloponnesos. Eine hätorisch - geographische
Be-schreibung der HalbinseL Bd. I. ss. 78—84. Gotha 1851.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
