Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Främmande nationaliteter i Grekland*
se#
hållet rensadt från Slaver och åter bebygdt af Greker.
Kots-tågen ådrogo åter Grekland främmande, men till en viss grad
civiliserade, beherrskare i de fransyska riddare, hväka på
egen hand eröfrade och sinsemellan delade landet i andliga
öch verldsliga län, byggde borgar äfvensom kyrkor och
kloeter, men oaktadt deras valde i det egentliga Hellas räckte i
Ofver halftredje århundrade, icke förmådde att på folket utöfva
något djupare inflytande. Af. större betydenhet blefvo tvenne
håndelser i det fjortonde seklet, nemligen först de vilda
Alba-nesarnes eller de gamla Illyriernas invandring från berglandet
▼ester om Pindus till det egentliga Hellas, hvarest de bosatte
sig vid sidan af Grekerna, och med dem redan till en stor del
sammansmält; så att de under den sista stora frihetsstriden
togo en ganska verksam del i landets befrielse. Den andra var
Turkarnes invandring i Europa, hvarest de först bosatte sig i
trakten af Dardanellerna och ett århundrade sednare gjorde sig
till herrar i det fordna byzantinska riket Men i sjelfva verket
hafva de förblifvit en kantonerande hord, utan att på de
kufva-de folken förmå att utöfva någon annan inflytelse än en rå
förtryckares. Venetianerne, hvilka längst bibehållit sina grekiska
besittningar, lyckades ännu en gång att med tillhjelp af en
svensk hjelte, Otto Wilh. Könrgsraark, år 1687 sätta sig i
besittning af Morea; hvarest de sökte införa en bättre, ordning
under den korta tid de innehade landet.
Efter aUa dessa omskiften har den grekiska nationaliteten
förblifvit den herrskande i söder om en linea från Korfu i
ve-Ster, öfver Janina , Saloniki och Adrianopel till Svarta hafvet,
samt vidare å alla öarne i östra delen af Medelhafyet^jT"*
Mindre Asiens kuster. Grekiskan vinner små»^5rtv)7a. r~
delar Ofver grannarnes språk , så att de *"nde kobmen»
inom dess område latt assimiler— 1,61 gre^a språket har
också till en markvaH* «rad bibehållit sig oförändradt. Me-
dan de nya romdmska språken af latinets egenheter uppgifvit sa
väl substantivernas och adjektivernas deklinationer, som det
ena af deras genera , komparationen medelst tilläggningsändelser, ■
verbernas passivformer o. s. v. har grekiskan bevarat sina gamla
former. Yäl har det särdeles i afseende på ordförrådet icke # ^ ^ w
kunnat bibehålla sig utan inverkan af det italienska, albanesi- ^ ^
Tidakr. för UiU 36* ^1/ ’^
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
