- Project Runeberg -  Tidskrift för litteratur / 1851 /
560

(1851-1852)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ska och turkiska, eller undgå att äfven i öfrigt något fifcänduaft,
pien det h^r dopk till den grad ännu i behåll sin urspruqglign
karakter , att eu främling med hånoedom af fomspråket akall
hafva lätt att göra sig förstådd af nutidens palikarer och
klef-ter, samt att de främmande orden utan svårighet låta afsöndm
3ig ur det nyare skriftspråket, hvilket man söker alt så
mycket som möjligt närma till antikens.

ålen det är icke blott språket som hos de nuvarande
Grekerna påminner om forntidens Hellener, otan äfven i deras
lypne, seder och föreställningar linnes ännu så mycket qvar af
aptiken, att man svårligen med Fallmerayer kan antaga det
vara ioympadt på en främmande stam. Oaktad t den
österländska kyrkans presterskap står till folket i ett mycket
närmare förhållande än den romerska, så är äfven bär den gamla
hedendomen ännu ej alldeles försvunnen. Nereiderna fortlefva
ännu i alla Greklands vatten och föreställningen om Parcerna,
hviika spunno och afklippte menniskornas lifstråd, är blott så
till vida förändrad, att det är trenne gamla qvinnor, som under
pestens härjning gå omkring i husen och med en sax utdela,
dödsstöten. Pen gamla färjmannen Charon åkallas än i dag vid;
förbannelser, som hade han qvar sitt värf att föra de aflidne
öfver Stygen (Nv <fé näq^ o På Kreta svär man ännu

vid ?eys, och i Eleusis skall en så liflig öfvertygelse varit
herrskande att jordens fruktbarhet var fUstad vid den derva—
rande bild af Demeter, att innebyggarne för en tid sedan med
våld motsatte sig dess bortförande. Likaså bibehålla sig en
mängd andra föreställningar och vidskepliga bruk, som vittna
wn forngrekiskt ursprung, och svårligen skulle hafva kunnat
öfverlerva «å många pmhvälfningar, om icke det folk som de
egentligen tillhöra bevarat dem. I utseende, i klädedrägt,
i byggnadssätt och det W«liga lifvet, i sjövana, i lärgirighet, i
språksamhet och framställningsfoi«»$ga (evylmzla), i
nykterhet, i frihetskärlek och trätgirighet hafva dei nuvarande
Greklands innebyggare allt för många karaktersdrag gemensamma
med det gamla, att man skulle deri blott kunna se en
inverkan af landets naturbeskaffenhet eller yttre tillfälligheter.

Det är genom det ljus historien kastar öfver bestående
förhållanden, i det bon afslöjar deras ursprung och utveckling, som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:24:18 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tflitt/1851/0566.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free