Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
serna med förnyad styrka, och med deras tillhjelp lyckades det
sedan danska konungar att göra sig till herrar af hela England
(4013—1042). Den danska befolkningen var under denna tid
utbredd från Ost-Angeln till Cumberland eller till gränsen af
Skottland, dit den föregående anglosachsiska befolkningen tagit
sin tillflykt. Den gamla, genom London löpande vägen från
Kanalen till Chester, som kallades Watlinga stnet (en gata i London
heter så än i dag) utgjorde gränsen mellan «Danelagen» och det
anglosachsiska området I det förra var dansk lag och till en
stor del danskt språk herrskande ännu långt in i den
norrmanni-ska perioden; den nyare engelska folkkarakteren och
författningen torde också i sjelfva verket hafva derifrån hemtat flera af
sina yppersta elementer. Sjelfva den berömda jury-inrättningen
har, såsom förf. visar, närmast derifrån inkommit i den engelska
lagen. Dess stora antal af sjelfständiga jordbrukare har troligen
bidragit att i England afvärja fcodal-systemets vanliga följder,
med afseende på det arbetande folket; dess innevånare utmärka
sig än i dag för den största politiska bildning och den lifligaste
allmänna anda*), hvarvid man lätt erinras att den engelska
benämningen «by-law» på kommunal-lag är det danska «by-!ow.»
Äfven hemtar England derifrån sina bästa sjömän.
Af den gamla danska nationaliteten finnas särdeles inom
Yorkshire och Lincolnshire än i dag mångfaldiga erinringar, så t. ex.
i de många ortnamn, som ändas på by (467 i det förra, 212 i
det sednare), thorpe (95 i det förra, 63 i det sednarc); thwait
(vårt: tvet), nes, toft, beck, fell (fjell), force (fors), haugh (hög)
o. s. v., om hvilkas nordiska ursprung man i de flesta fall icke
kan tvifla, emedan dessa ändelser inom det rent anglosachsiska
området äro mycket sällsynta, och den förra delen af namnet
faerendels är af .bfitftfmdt skandinavisk prägel. Äfven folkets
både dopnamn och tillnamn gifva anledning till samma slutsats.
Bruket att bilda det sednare genom tillägg af ordet son till
fadersnamnet har inom, England sitt hem uti denna trakt, som
ibläad sina söner äfven räknar den stora amiralen Nelson.
Folkspråket har än i dag en stor mängd ord och vändningar,
som i det sydliga England äro okända, och de flesta benämnin-
*) Detta har öfven Bulwer i sin Harold, som bekant 9r, medgifvit.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
