Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gar på de olika slagen och delarne af deras boningar, husgeråd,
husliga och landtmanna-göromål, samt omgifvande föremål i den
yttre naturen äro lika med de motsvarande danska och skilda
från de engelska. (Jfr. ss. 414—421). Äfven äro åtskilliga
seder t. ex. vid julens firande, likasom sjelfva högtidens namn (yule,
eng. christmas) nordiska. Det är också anmärkningsviirdt, att så
många traditionella föreställningar och andra öfverlemningar i
folkets minne öfverensstämma, hvarpå flera af de genom Afzelius
och Geijer utgifna folkvisor äro kända exempel. Folkets
utseende har ändtligen mycket tycke af det danska.
Äfven i de skottska lågländerna har befolkningen så väl i
språk, som i utseende mycket, som erinrar om förhållandet uti
det gamla Northumberland, men de nordiska ortnamnen äro till
antalet obetydliga och egentligen blott i trakten mellan Solway
firlh och Firth of Clyde mer vanliga. Troligen har denna
nordiska kolonisation till en stor del ett yngre ursprung, eller från
den tid då Normanderna förmådde så många gränsbor att
utvandra. I öfrigt äro bosättningarne på Skottlands nordliga
kuster likasom å dess öar hufvudsakligen utgångna från Norge,
hvars innebyggare af naturen tyckas vara hänvisade att på
o-ceanen söka sig ett medel både för sin utkomst och för
kommunikationen till och med med egna laodsmän. Deras bosättningar
på de skottska öarne och kusterna begynna redan i 9xle seklet.
De undanträngde först Gaelerna helt och hållet från så väl
Ork-ney- som Shetlands-öarne, bvilka kon. Harald Hårfager sedan
gjorde till ett jarldöme under Norge, och först år 4469 under
forpantningsrätt lemnades » stället för hemgift till skottska
konungen Jakob III vid hans giftermål med Christian Is dotter
Margareta. Under den skottska regeringens länsmän ledo dessa
öboer mycket förtryck och beröfvades ej blott sina norska lagar,
utan äfven sin egenskap af fria odalmän. De intill Skottland
närmare belägna Orkneyöame hafva numera förlorat sin norska
nationalitet; men namnen på öar, vikar och orter, de ovanligt
talrika nordiska fornlemningarne och den präktiga Magnus-kyrkan
på Mainland erinra än i dag att här var hnfvudsätet för de
norska jarlarne och utgångspunkten för de norska eröfringaroe t
andra delar af Skottland.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
