Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gods och af begär att utmärka sig hemligen flytt utur sitt
fädernesland. Denne man hade sedan tjenat flere monarker och
sist konung August II i Polen, samt genom duglighet och mod
uppstigit till general i sachsiska arméen, i hvilken egenskap
han uti slaget vid Viasdow i Polen 1705 tillfångatogs och
fördes till Stockholm, hvarest han, efter att hafva blifvit inställd
för krigsrätt, undergick det straff vi ofvanföre omnämnt.
Den 27 Januari 1719 försiggick Carl XII:s begrafning i
Riddarholmskyrkan. Geheimerådet baron Görtz blef straxt derpå
tagen i fängsligt förvar och inställd för en kommission samt
dömd till döden. Domen gick äfven oförtöfvadt i verkställighet
på Södermalm. Samma år den 29 September öfvergick åter en
stor eldsvåda Norrmalm, då vid Regeringsgatan och gränderne
deromkring vid pass 200 hus uppgingo i rök. Men en bland
de förfärligaste eldsvådor, hvaraf Stockholm någonsin blifvit
hemsökt, var dock den 1 Maj 1723, då på Södermalm, utom
Catharina kyrka, afbrunno 48 stenhus, 350 större och mindre
trädbyggnader, 27 magasiner, 4 väderqvarnar, Tjärhofvet, stora
varfvet samt till och med 2 hus på Skeppsholmen.
Rikets utblottade tillstånd vid Carl XII:s död fordrade nu
emedlertid en snar fred med dess många fiender och på hvad
vilkor som helst, hvarföre en sådan äfven afslöts den 9
November 1719 med kurfursten af Hannover, hvarvid
hertig-dömena Bremen och Werden afträddes, 1720 med Preussen,
hvaruti Svenska kronan till denna makt Öfverlät all rätt till
Stettin och Neder-Pomern, samt slutligen 1721 med Ryssland,
hvarvid Sverige förlorade Lifland, Estland, Ingermanland och
Wiborgs län i Finland. Mot det att Ulrica Eleonora, Carl
XILs syster, afsade sig suveräniteten, lyckades det henne att
blifva utropad till regerande drottning, och vid 1720 års riksdag
besteg hennes gemål, prins Fredrik af Hessen-Cassel, tillika
tronen, mot nya inskränkningar i konungamakten. Sedan målet,
tronen, nu var vunnet, gjordes dock tid efter annan försök att
åter utvidga denna makt. Vid 1723 års riksdag förmådde
Fredrik bondeståndet att till borgareståndet inlemna ett memorial
derom. Men detta lyckades ej bättre än att notarien Dalen,
som blifvit förvunnen att hafva uppsatt detsamma, dömdes lifvet
förlustig, men slapp dock med schavottering och fästning.
Stän-dernes makt tilltog nu allt mer på den andra statsmaktens
bekostnad. Vid 1726 års riksdag dömdes den gamle generalen
grefve Wellingk att mista lif, ära och gods för det han varit
medvetande af det vid föregående riksdag omtalade försöket,
ehuru dödsstraffet sedermera förvandlades till lifstids fästning.
1729 började husen i Stockholm att numereras, 1731
inrättades den första brandvaktskorps och samma år erhöll
Ostindiska Kompagniet sina privilegier. Ej långt derefter eller i
början af 1749 utkom en förordning, som påbjöd en allmän in-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
